Sossehockey

Seriefinal?

2012-01-21T13:08:00.003+01:00

Jag förstår vad seriefinal betyder och jag vet vad Brynäs är. Ändå har jag svårt att ta in det faktum att kombinationen seriefinal och Brynäs är en faktisk realitet trots att vi skriver omgång 40.

Omtumlande, men trevligt. Overkligt, men njutbart. Förväntansfull, men realistisk.

Känns lite som när jag blev inlånad till det lite äldre laget när jag var grabb. Underbart är kort, åt helvete för kort.

Jag vill inte må illa

2012-01-18T10:46:00.001+01:00

Ikväll är det match. Frölunda står och frustar i Scandinavion. Ett lag som blandar och ger. Såg matchen mot Allmänna Idrottsklubben tidigare den här veckan och Frölunda varvar perioder av stor ishockey med enkla misstag. Kanske beror det på karaktären på spelarna i laget, men jag ser en otrygghet. Även om parallellen till Djurgården haltar då deras spel har större och djupare dalar än göteborgarnas vill jag påstå att den dag Frölunda stabiliserar sitt spel blir det ett lag att räkna med.

Brynäs lider av magsjuka i laget. Det är en mycket otrevlig sjukdom. Inte bara för de som drabbas utan också för att den har en tendens att sprida sig snabbt i grupper som lever nära varandra. Jag hoppas att min magkänsla har fel och att jag slipper kräkas över ett eventuellt insjuknande av fler spelare.

Inför den förra bortamatchen mot Allmänna Idrottsklubben hade jag en känsla som inte var behaglig. Den har infunnit sig även idag. Tyvärr. Å andra sidan lever jag med förhoppningen om att jag har fel.

Malmös gamla och nya pengar

2012-01-15T21:31:00.003+01:00

En av kvällstidningarna påstår att det finns en konflikt mellan dom gamla och nya pengarna i Malmö IF. Jag vet inget om huruvida det är sant. Däremot ser jag något alla klubbar kan lära av. Skillnaden mellan gamla och nya pengar i svensk ishockey.

När lönerna drivs upp, arenorna kostar 100-tals miljoner och kringarrangemangen känns lika viktiga som inköp av utrustning till spelarna är det inte alls ointressant vem som betalar kalaset. Jag påstår alltid att det är supportrarna som indirekt betalar lönen. Utan passionerade supportrar finns det ingen produkt att sälja eller köpa. Däremot vet vi alla att dom stora pengarna står sponsorerna för.

Percy Nilsson skapade tilltron till möjligheten att med stora pengar skapa ett framtidslag. Han tog tillsammans med andra ledare i Malmö klubben från en undanskymd roll i svensk ishockey till svenska mästare. Det är inte bara svårt. Länge betraktades det som omöjligt. Med hjälp av Percys pengar och passion för klubben kunde skickliga ledare och spelare tillföras klubben och resultaten lät inte vänta på sig.

Idag finns det nya pengar i klubben. Många pengar. Stenbeck verkar nästan göra egna pengar. Däremot är jag inte lika säker på att han har samma passion för klubben, regionen och sporten som Percy Nilsson har. Jag förstod 2008 (?) hur viktigt Malmö IF är för Percy Nilsson personligen. Det var i samband med att Malmö förlorade mot Leksand i den sista omgången av Kvalserien. Den tomhet som fanns i hans blick skvallrade inget om förlorade miljoner. Den berättade om den passionerade ledarens besvikelse över det sportsliga resultatet. Inget annat.

Jag vill att svenska klubbar ska få fler och större sponsorer, men jag vill inte att det ska vara sponsorer som bara gör det för att få en egen arena eller vars största intresse är att vara i logen. Jag vill att det ska vara sponsorer som vill göra vår sport bättre.

Många njuter av Malmös motgångar. Jag är inte en av dom. Jag lider med Percy Nilsson.

Damer med hög klass

2012-01-13T10:30:00.002+01:00

Damlaget dominerar Riksserien just nu. Serieledningen för dom handlar inte om att man spelat fler än sina motståndare. Tvärtom håller laget mycket hög klass. Om du inte sett dom spela ska du ta chansen på lördag. Brynäs gör dessutom ett specialarrangemang i Läkerol Arena. Läs mer här.

Vi ses i Läkerolen!

Tålamod och spetskompetens

2012-01-13T09:40:00.004+01:00

Dagen efter det vissa kallar seriefinal och det jag kallar seriespel. Brynäs vinner borta mot Luleå och jag kan tänka mig att stämningen i laget är ganska bra just nu. Erkänt svårspelade Luleå och deras hemmaspel besegrades med två av ishockeyns viktigaste komponenter - tålamod och spetskompetens.

Luleås - som vanligt - furiosa inledning av matchen gav inte den sedvanliga hemmaledningen. Istället lyfte Brynäs sitt spel när Luleå började drabbas av frustration och mjölksyra. Järnkroks första mål styrs in av en försvarande hemmaspelare, men förarbetet höll högsta klass. I den andra perioden är det jämnt skägg. Brynäs fortsatte att visa tålamod och när powerplaymöjligheten kom i slutet av perioden - efter den lite obetänksamma och lite klantiga pååkningen av Niklas Svedberg - visade Brynäs spetskompetens. Hansen till Silfverberg och smackelibang upp i nättaket av Järnkrok. Spetskompetens att njuta till.

Jag är mycket nöjd över att se hur det offensiva Brynäs hanterar att spela bortaspel när det krävs. Försvarsspel är en mycket viktig del av ishockeyn och när ett lag hanterar spelet i bägge ändarna av spelplanen blir man svårslagna. Titta bara på Luleå. Ett lag som den här säsongen har prioriterat försvarsspelet rejält. Påminner ibland lite om det italienska landslaget i fotboll. Det har tagit dom långt - och frågan är inte om det kommer att räcka riktigt långt i ett slutspel. Om Luleå och dess supportrar ser styrkan i sitt eget spel skulle dom ha roligare än vad dom hade igår kväll.

Jag har i alla fall hur roligt som helst just nu. Även om det inte blir slutspel, utgång i kvartsfinal eller ingemansland tänker jag njuta så länge jag bara kan. När vi var i Prag under Europacupspelet hösten 1999 sa en god vän till mig att vi var tvungna att njuta. Vi kanske aldrig mer skulle få vara med om det igen. Nu har det gått 13 år och jag njuter inte längre av guld, jag njuter av tillfälliga framgångar. Om dessa tillfälligheter ger mig en lång hockeyvår återstår att se. Jag njuter nu. Punkt.

Ikväll gjorde det det

2012-01-12T22:52:00.002+01:00

Såg matchen. Tog en öl. Lutade mig tillbaka för att fundera över hur det där gick till? Det var inte så svårt att komma fram till några provisoriska slutsatser.

Samspelet mellan Niklas Svedberg och backarna firade stora triumfer. Svedberg såg dom flesta av skotten tidigt och när han inte gjorde det verkade pucken älska vårt klubbmärke. Niklas gör några fantastiska minimalistiska räddningar med benskydden i slutet av matchen. Han är värd all beröm han kan få, men backarna ska också få ett erkännande. Åtminstone av mig.

Jag njöt av Jonas Nordquist och Mads Hansen. Dom gör allt det jobb man kan begära av en hockeyspelare. Detsamma gäller Mats Lavander.

Borde jag då inte ägna 10 000 tecken till att hylla Silfverberg och Järnkrok? Jag vill att dom som ännu inte förstått storheten i Silfverberg ska få möjligheten att upptäcka det själv. Han är just nu så bra att jag bara vill förtränga att vi bara får se honom den här säsongen. Därefter kommer det att dröja innan vi ser honom i våra färger igen. Njut nu! Köp biljetter oavsett vilket lag du följer. Ta chansen att se en blivande världsspelare. Du kommer inte att bli besviken. Jag lovar dig.

Järnkrok står inte långt bakom Silfverberg i kön av spelare som kommer att etablera sig bland dom allra bästa, men han står bakom. Det är inte alls omöjligt att han spelar kvar i Elitserien en säsong till.

Jag känner stolthet över hur laget hanterar bortamatchen mot Luleå. Man är bättre än Luleå. Det räcker inte alltid till tre poäng, men ikväll gjorde det det…

On the road again...

2012-01-12T18:20:00.003+01:00

Match mot Luleå ikväll. Granström är ny på listan över spelare som inte är redo för nedsläpp i Coop Forum. Blir därför intressant att se hur laget formeras under match.

Den mycket lovande junioren Elias Lindholm får nog en del istid ikväll. Kanske går han rakt in i kedjan med Johan Larsson och Daniel Widing? Vi får väl se.

Det här är den första av tre raka bortamatcher. Skulle kännas bra med en poäng. Resan till Göteborg på lördag skulle kännas en aning enklare med ett sådant resultat.

Kahnberg tillbaka

2012-01-12T18:16:00.003+01:00

Jag är så oerhört glad över att Magnus Kahnberg spelar ishockey igen. Den "tackling" som orsakade det ofrivilliga avbrottet trodde jag för ett ögonblick skulle innebära att Kahna inte skulle spela ishockey igen. Nu gör han det och jag ser fram emot att få se honom på isen igen.

Jag kan dock inte riktigt bestämma mig när det gäller vem av Magnus Kahnberg eller Sebastian Karlsson som är gladast över att Magnus är tillbaka. Jag tror det är Sebastian Karlsson.

Hur som helst; Lycka till Kahnberg. Du är en favorit oavsett märke på bröstet.

Känslor och karaktär

2012-01-10T22:48:00.004+01:00

Tycker så mycket om mitt Brynäs just nu. Halva laget sitter på läktaren och vilar medan resten av laget vinner matcher. Brynäs är i serieledning - om än bara för ett dygn eller två - men det är trots allt en serieledning. Jag famlar runt i huset och letar förklaringar som håller. Struntar i detsamma och frossar istället i all tänkbar information om lagets framgångar.

Jag njuter därför att jag kan njuta just nu. För några år sedan var mitt hockeyliv präglat av ångest, krossade drömmar och oro. Känslor som känns avlägsna just nu, men också känslor som jag när som helst kan frammana. Kanske är det just därför det känns så bra just nu. Kanske.

Måste nämna Lasse Jonsson. Den petade spelaren med det dyra kontraktet. Han kunde ha gjort som många andra gjort före honom. Ni vet; satt sig längst ut på en bänk. Inte lyssnat på tränaren och bara stulit energi från andra. Det har inte Lasse J gjort. Han försöker, han sliter och han blir allt bättre. Karaktär är det ord jag letat för att beskriva hans person. Kanske kan han inte ha något annat i årets upplaga av Brynäs? Det krävs den typen av karaktär för att få vara med och spela i ett lag som har framgång.

Brynäs - Djurgården

2012-01-10T11:38:00.000+01:00

Matchen i lördags värmde mitt hockeyhjärta. Det var en match som påminde mig om varför jag tycker så mycket om vår sport. När en sådan match spelas mellan lag som också har en historia som har några år på nacken blir det av någon anledning bättre matcher.

Ikväll spelas en annan match med en än mer omfattande historia. Brynäs möter Djurgårdens IF i Läkerol Arena. Jag är inte den som tror att vi kommer att få uppleva samma kraftfulla finesshockey som senast, men om jag inte hoppades vore jag inte mig själv.

Ombyte förnöjer?

2012-01-09T20:09:00.004+01:00

Säcken med krossade förhoppningar om guld knöts slutligen åt. Den ser ut att ha blivit lämnad till den återvinningsstation som den här tiden på året fylls med tränare som fått lämnat sina uppdrag. Jag ska erkänna att jag verkligen trodde på kombinationen Hans Särkijärvi och LHC. Ett tränare som vet att om guldet ska hem så krävs det mer än bara skickliga spelare. Det krävs en spelidé där förmågan att försvara sig är lika avgörande. Det blev ett kort äktenskap som slutade i en förlorad dröm.

LHC visar genom sitt val av ny tränare att det inte är tänkt som en kortsiktig lösning. Lückner skulle inte ta erbjudandet om han inte visste att det kom en ny säsong som han kontrollerar från dag ett. Är det ett kamikazeuppdrag? Jag tror inte det. LHC kommer att spela slutspelshockey den här säsongen. Att det sedan är Säckens förtjänst är en helt annan historia.

Timrå IK. Vad ska man säga? Oordning säger somliga. Kaos säger andra. Osynkat säger jag. Jämför vi med LHC så kan man se att linköpingsledningen synkat Säckens avgång med en ny tränare medan Timrå fortfarande letar sin. Må så vara att bägge klubbarna ville ha Harald, men det räcker inte som förklaring.

Däremot tror jag kanske att Säcken skulle vara ett bra namn för Timrå. En defensivcoach med bestämd röst är det som kan behövas för att Timrå ska behålla sin elitseriestatus. Plockar dom dessutom upp en revanschsugen Johan Åkerman får man en back som kan styra upp en del powerplay och uppspel. Jag skulle inte bli överraskad om så blir fallet.

Men vad vet jag? Blott intet, men visst kan ombyte förnöja?

Estetik, kreativitet och en knuten näve

2012-01-08T21:08:00.004+01:00

Det har gått en dag sedan utskåpningen av Färjestad. När jag vaknade i morse var känslan av vällust kvar. Men som den självplågare jag är trodde jag mig veta att kvalseriespöket skulle besöka mig innan dagen var över. Så blev det inte. Jag njuter ännu.

När jag påminner mig om beslutsamheten i Niclas Anderséns och Jörgen Sundqvists fysiska backspel ser jag enkelhetens vackra estetik. Ofta är det spelare som dessa som visar i vilken form ett lag är. När dom defensiva pjäserna i ett lag är timade i sitt spel ger det en fingervisning om vilken sorts tillit det finns i laget.

När jag påminner mig om hur Carl Järnkrok och Jakob Silfverberg orädda kreativitet firar triumfer som får den mest luttrade förståsigpåaren i Gavlerinken - luttrade förståsigpåare kallar fortfarande Läkerol Arena för Gavlerinken - att resa sig upp när spelarnas risktagande resulterar i avgörande mål konstaterar jag stillsamt att det är något med årets Brynäs som väcker känslor hos många fler än bara hos mig.

När jag ser fokuseringen i Tommy Jonssons ögon när det återstår två minuter och ledningen är ointaglig förstår jag att han leder ett lag som är ute på ett mycket större uppdrag än det som handlar om att slå Färjestad i den 36:e omgången. Jag förstår att Färjestad har förstått det. Deras uppträdande igår kväll fick mig att förstå att dom inte gjort en dålig match. Dom blev bara medvetna om att dom var det sämre laget den där kvällen.

Jag kan inte låta bli att njuta just nu. Jag vet att det kommer att slå tillbaka, men jag gör det ändå.

För övrigt var det nya introt i Läkerol Arena en känslomässig rollercoaster som resulterade i att jag fick torka en tår av stolthet över att få tillhöra föreningen. För er som undrar så vill jag meddela att Niklas Czarnecki även igår kväll höjde en knuten näve. Jag tror det var för en tveksam offside.

Tack Brynäs!

2012-01-07T21:26:00.003+01:00

Precis hemkommen efter den övertygande segern mot Färjestad är det inte helt enkelt att sortera intrycken.

Jag vill skriva om hur laget överraskade mig med sitt spel särskilt med tanke på dom tre senaste insatserna som föregick kvällens.
Jag vill skriva om hur enkelt det måste vara att spela med Silfverberg och Järnkrok.
Det känns oundvikligt att inte nämna Mads Hansen och Mats Lavanders eviga slit.
Hur skulle jag kunna stå ut med mig själv om jag glömde Jonas Nordquists uppoffrande spel för laget och skulle jag kunna sova utan att påminna om Jörgen Sundqvist resoluta tacklingsspel?
Hur ska jag klara av att formulera den estetik som förenades med lagets övertygelse om sin egen förträfflighet?

Jag väljer att inte göra något av det. Orsaken är att jag - med mitt bristande kunnande - inte skulle göra enskilda spelare rättvisa.

Istället väljer jag att uppehålla mig kring det som ändå gjorde störst intryck på mig den här kvällen. Brynäs visar smartness när Färjestad vill annat. Brynäs mentala styrka är imponerande. Ikväll hade det varit enkelt att ställa upp på alla de fighter Färjestad ville ha igång, men istället log brynäsarna mot sina motståndarnas tafatta försök att med primitiva medel försöka ändra matchbilden. Jakob Silfverberg beskriver det så vackert i dagens ExPress. Det finns en gemensam korrigeringskultur i laget. Det är sådana saker som kan bära ett lag långt.

Den här kvällen kommer jag att minnas ett frustrerat Färjestad. Ett Färjestad som lämnar Gävle väl medvetna om att man inte bara förlorat matchen med fyra mål mot ett. Man lämnar Gävle mycket väl medvetna om att den mentala matchen förlorades med större siffror än så.

I bilen på vägen hem kom jag på mig själv att tänka tankar som jag inte tänkt på mycket länge. Det är tur att det är ny match på tisdag. Då får jag möjligheten att komma ned från mina små moln, men fram tills dess förbehåller jag mig rätten att njuta.

Bångelibång

2012-01-03T22:59:00.003+01:00

Gillade inte när känslan inför match besannades. När Roger Melin täckte skott med huvudet var signalen till laget tydlig. Det var som om han - med all önskvärd tydlighet - ville visa laget att blåmärken försvinner, men segrar består.

Brynäs gör ingen bra match och att älta det faktumet får andra göra. Jag njöt en gång under matchen och det var när Daniel Bång visade klass. Klippet i skäret, fokuseringen på målet och avslutet som fick en våt dröm att framstå som verklig.

Tack för lektionen, AIK. Idag visade ni vilka grunder ishockey ska vila. Passion, vilja, beslutsamhet och en gemensam överenskommelse.

Brynäs får lappa ihop, bygga upp och på lördag visa att den här kvällen inte var början på ett mönster utan undantaget som vi kommer att minnas på grund av att det var undantaget.

Det är något som Gnager

2012-01-03T15:21:00.003+01:00

Poängutdelningen efter matcherna mot MoDo och Växjö borde ge vissa förhoppningar inför kvällens bortamatch mot AIK, men så är inte fallet. Jag är nog inte ensam om att tycka att poängen värmde, men att spelet behövde en filt. Brynäs har tagit poängen utan att briljera på något sätt och när Johanneshov ikväll blir fylld till sista plats tror jag det kommer att tända fler än Gunnar Persson och Roger Melin.

Jag är orolig över att vi kan få se ett Gnaget som med fart, fest och färg kommer att spela sin bästa ishockey och om spelarbussen hem till Gävle ska fyllas med annat än muttrande spelare och ledare behöver Brynäs höja sig. Det är inte alls omöjligt, men det kommer att krävas.

AIK är för övrigt ett lag jag respekterar. Flera av mina vänner är AIKare på det där bra sättet. Ni vet; dom respekterar motståndaren, dom hyllar sitt lag och dom kan ishockey. Lägg till Black Boris och ni får en bild av supportrar som kan annat än det som alltför ofta skrivs om Allmänna Idrottsklubbens supportrar.

Jag har inte gett upp innan match, men det är något som gnager...

En obesvarad kärlek

2012-01-02T21:54:00.004+01:00

Hockey. Ett spel jag aldrig behövde lära mig att älska. Jag föll på samma sätt som vi så ofta gör när det är självklart att vi är ämnade för varandra. Vi möttes och vi njöt under många år. När tonåren kom och min kärlek visade sig vara större än hennes skildes våra vägar åt. Hon ville inte ha mina bristande förmågor och jag hänvisades till ett liv utan henne. När jag såg andra bli omfamnade av henne förstod jag att min kärlek till henne aldrig skulle bli besvarad på det sätt jag ville.

Med tiden lärde jag mig hantera det obesvarade och fann mig tillrätta bland många andra som älskade henne lite sådär på avstånd. Då och då vände hon upp sitt ansikte mot mig och för några ögonblick kände jag mig sedd. Så här lång den här vintern har hon visat upp sitt största leende mot mig. Det har funnits stunder när jag - på allvar - trott att hon menar allvar. Att det - trots våra tidigare erfarenheter - skulle bli vi två. Jag är äldre idag och vet att ett flyktigt ögonblick av kärlek inte är något att bygga en livslång relation på.

Brynäs har hittills den här säsongen gjort gott för mitt sargade hockeyhjärta. Inte bara för att man vinner fler matcher än på många år och inte heller för sättet man gör det på. Min ömsinta och djupa respekt har med andra saker att göra.

Jag och mina vänner har hånats, bespottats och förnedrats under några år, men nu lyfter vi våra blickar och i vår varma blick kan ni utan se vårt överseende med den avundsjukes tillkortakommanden i deras desperata men olyckliga formuleringar. Vi tänker stilla att - er tid kommer.

Den här säsongen ser jag fram mot nästa match med längtan och inte med den oro som bara ett sargat hjärta kan göra. Brynäs har hittills den här säsongen gett mig hoppet tillbaka.

Hon kommer aldrig att älska mig på det sätt som jag en gång drömde om, men bara att hon under några korta månader ler mot mig har gett mig hoppet. Tack.

2011-08-15T19:06:00.003+01:00

Lokaltidningar, supporterklubbar, föreningar och andra tävlar i grenen om att skapa dom största förväntningarna inför säsongen. Jag gillar det, men jag rycks inte med. Det är fortfarande augusti. Lagen har varit på is i några veckor - med undantag för LHC - och inget tyder på att något lag vunnit någon titel ännu.

Imorgon spelar Brynäs sin första träningsmatch för året. Det ryska motståndet ersattes av det uppländska. Åkte i helgen förbi arenan i Uppsala och hade gärna gjort det imorgon istället. Jag ska erkänna att förväntningarna inför säsongen nästan är i paritet med Brendlåret, men bara nästan.

Hur som helst; nu börjar det närma sig. Om knappa två veckor sitter jag själv parkerad på Gärdehov i Sundsvall för årets upplaga av SCA-cupen. Upptryckt i något hörn kommer jag att sitta och sucka över dåliga uppspel och jubla över lyckade passningar. Jag kommer att leva i illusionen om att det är på riktigt. Det är väl det försäsongen är till för?

Om jag längtar till nedsläpp? Tycker lillgrabben om glass? Sover Dolly Parton på rygg?

Kom igen nu, Brynäs!

Nu djävlar!

2011-08-09T21:19:00.004+01:00

Gillar Brynäs målsättning om att vinna hela konkarongen. Så ska det låta! Varje elitlag bör ha den målsättningen inför säsongen. Om man inte har det kan man lika gärna lämna elitdivisionen. Vilka som sedan står där med guld runt halsen är en helt annan sak.

Målsättningar ska vara realistiska och möjliga. Jag vill påstå att alla lag har möjligheten att vinna. Det är ishockey det handlar om. I vår sport finns inga färdiga sanningar - förutom den som säger att Färjestad allt som oftast spelar final.

Snart släpps pucken och då djävlar!

Något att tänka på

2011-06-20T21:20:00.003+01:00

Likheterna mellan Tim Thomas och Viktor Fasth stannar inte vid att dom bägge representerat Allmänna Idrottsklubben. Dom är också två mycket bra representanter för att talang kan mogna långsamt och det enda hindret mellan den talangfulle och framgång är viljan att träna hårt, träna ännu hårdare och träna hårdast. Dom har visat hockeyvärlden att tron på den egna förmågan i kombination med svettiga träningskläder och ödmjukhet är den bästa kombinationen för en framgångsrik karriär.

Något att tänka på för alla unga talanger som inbillar sig att en tidig framgång automatiskt ger en inskription i hockeyhistorien.

En stolt hundraåring

2011-06-02T20:19:00.001+01:00

Det finns så mycket att säga, så mycket att skriva och så många osorterade tankar just nu.

Den gångna säsongen satte sina spår. Precis när representationslaget gick på is blev jag förälder. Intrycken från isen grumlades av sonens frågor om världen utanför isen. Min egen lycka håller i sig, men intrycken saknar struktur.

När sommarens första dagar får syrenen att blomstra på ett sätt som gör att man aldrig vill att det ska ta slut kommer jag på mig själv att fundera över vem som ska passa Widing. När sonens blick ingjuter hopp om en framtid värd att möta konstaterar jag att Ollas är efterlängtad, att Johansson mycket väl är en joker och att Gunderson ska bli spännande att se på isen.

Ägnade en kväll åt Honken. Såg final V från 1999 och mindes med värme vad han då åstadkom. Jag är säker att hans ord kommer om att få spela i Brynäs kommer från hans hjärta och inte är legionärens tillrätta lagda ord för att blidka supportrar.

Johan Larsson och Jakob Silfverberg har visat ungdomlig mognad när man väljer att stanna kvar trots dollar och äventyr som väntar. Järnkrok visade samma medvetenhet som han gör på isen när han resonerar likadant.

Jag kommer att skriva mer och ofta under den säsong som kommer. Det är en säsong jag längtar att möta. Den stolta hundraåringen ska ha mig som ständig följeslagare.

Kortisar

2011-04-01T08:42:00.006+01:00

Jesper Ollas - Ny mas i laget. Jag tillhör den typen av supportrar som inte bryr mig om spelares ursprung och bakgrund. Välkommen och lycka till!

Andreas Dackell - Kaptenen förlänger. Bra och viktigt. Dackell såg hungrig ut och jag är ganska säker på att Färjestad fått det rejält jobbigt om Kaptenen spelat kvartsfinalerna. Jag tror Dackell kände det också och vill visa att Brynäs under hans ledning kan gå längre i ett slutspel.

Semifinalerna - Färjestad visade klass och AIK trötthet. Resultat därefter. Luleå och Skellefteå visade styrka, fart och vilja. Imponerades av Skellefteås sätt att vinna matcherna. Måste också berömma Adam Larsson.

Finalen - Färjestad. Inte för att jag vill det, men för att det brukar krävas att ett lag förlorar en final innan man vinner en.

Kvalserien - Växjö dominerar hela säsongen och firar redan under helgen. I smyg. MoDo blir kvar i Elitserien. Vinner allt som är kvar och då Tälje slår Rögle i nästa omgång avgör MoDo på hemmaplan. Trott det den som vill.

Tack!

2011-03-16T08:18:00.001+01:00

Genom åren har jag tvivlat. Tvivlat på att själen inom elitidrotten verkligen består av människor som vill tävla mot andra, mäta sitt kunnande och sina krafter mot andra. Individer som tillsammans vill uppnå något, vinna titlar och underhålla den publik som valt att följa dom.

Jag har tvivlat då jag sett arenor svälla, sponsorer inflytande avgöra klubbars framtid och när publiken som - indirekt - betalar hela kalaset sätts på undantag. Jag har tvivlat när jag sett spelare välja klubb efter vilka som betalar mest och jag har tvivlat när allt färre spelar för klubbmärket på framsidan av tröjan utan istället för det egna namnet på ryggen.

Ni kan det där, eller hur? Igår fick mitt tvivel en lektion av Allmänna Idrottsklubben. Dom visade och påminde mig om varför jag älskar vår sport. När ett lag bestämmer sig för att nyttja sin talang maximalt, jobbar hårdare än sina motståndare och spelar till den tjockaste av tanter sjungit färdigt kommer också framgång. Motivation slår alltid klass och stålar.

Därför ställde jag mig upp framför tv-apparaten igår kväll. Som en stillsam hyllning till det lag jag respekterat från första början, men jag aldrig trodde skulle nå så här långt - och då är resan inte färdig.

Tack AIK! Ni har gett mig förhoppningar om min idrotts framtid. Tack!

Även en dyr seger är en seger

2011-03-13T07:23:00.003+01:00

Seger i Karlstad. Jag skriver det igen. Seger i Karlstad. Brynäs gör en bortamatch med ett lag som är så sargat att patientsalarna på Länssjukhuset i Gävle framstår som rena vitalitetscentrum. Jag ska inte trötta ut er med skadelistan - den kan ni - men jag tycker det är en bedrift att vinna i Karlstad med bland annat Dackell, Nordquist och Lauritzen borta.

Även om gårdagens triumf var en lagseger av klassiskt snitt går det inte att undvika - och det vill jag inte heller - att nämna Magnus Kahnberg som spelar kontraktshockey på ett härligt vis och Jonathan Granström som spelar granströmhockey med ett hjärta större än Siljanslagets.

Kan Brynäs vända 0-2 i matcher till en semifinalplats? Det är klart man kan, men visst blir det svårt. När den kreative Carl Järnkrok nu också är borta resten av året minskar möjligheterna, men det är i motgång karaktärer prövas och det är nu vi får se vad Lasse Jonsson, Jörgen Sundqvist, Mads Hansen, Dale Clarke är gjorda av.

Förutom att Färjestad förlorade matchen förlorade man också publikmatchen. Dom enskilda FBK-supportrar vi kan se på TV-bilderna har skadat sin klubb på ett sätt som är svårt att begripa. Självklart ska inte FBK ansvara för dessa individers uppfostran och sätt att vara, men när klubben inte klarar av att säkerställa säkerheten för spelarna är det faktiskt klubbens problem.

Jag vet inte varför

2011-03-13T07:01:00.001+01:00

Vet inte varför jag kom att tänka på den här filmsnutten just idag?

Ett Brynäs jag inte kommer att känna igen

2011-03-12T08:52:00.003+01:00

Jag vet att det är en kvällstidnings ambition att skaffa läsare snarare än sanningen. Trots det vill jag markera.
Det här är inget jag vill se i eftermiddag. "Mitt" Brynäs står för något annat.

Mitt Brynäs tar i i varje byte, är idérikt, spelar med fart, kraft och ambition. Kort sagt; ett lag med karaktär.

Planerade slagsmål är den idéfattiges lösning. Inte någonting annat.

Nej, nej, nej...

2011-03-08T22:00:00.000+01:00

... nej, nej, nej, nej.

Släpp pucken!

2011-03-08T07:34:00.003+01:00

Idag börjar det. Dagen vi längtat efter är här. Oändliga träningsmil i bil, oräkneliga timmar på läktarna och eviga samtal om vårt lags styrkor, svagheter, färdigheter, brister och tillgångar ska nu prövas i skarpt läge.

Idag börjar slutspelet i ishockey för Brynäs.

Jag är av den naiva sorten och påstår därför att Brynäs har chansen. Det kommer att krävas fyra maxprestationer på kort tid om det ska gå vägen, men jag påstår att det är möjligt. Kunde AIK visa HV var skåpet skulle stå i Jönköping borde Brynäs kunna visa att kaffepannan ska stå i Gävle och ingen annanstans.

Idag börjar slutspelet. Släpp pucken!

Ett rätt bland många fel

2011-03-06T19:31:00.004+01:00

Jag gör som Bättre Hockey och påminner om mitt tips inför säsongen. Här är länken.

Jag träffar sällan rätt i sådana här sammanhang, men i ett försök att visa ryggradsbeteende redovisar jag hela mitt tips. Lite nöjd är jag med några, men ni vet hur det är; även en enögd brynäsare träffar mål ibland.

Det slutade så här

2011-03-06T07:55:00.004+01:00

När HV inte vågade blev det Färjestads lott att ta Brynäs som motstånd i kvartsfinalen. Inte oväntat på något sätt. Färjestad är jättefavoriter. Normalt vinner FBK sex av sju matcher mot Brynäs, men nu är det slutspel och då kommer det att se annorlunda ut.

Jag tror nyckelmatchen är på tisdag. Kan Brynäs visa klass nog att störa FBK i första matchen kan det här bli en slutspelsserien värd att minnas.

AIK gick till slutspel. Ni som läst min blogg den senaste veckan har vetat det ett tag, men jag är oerhört imponerad, inspirerad och glad över Allmänna Idrottsklubbens framgång. Inte bara för att Nolander, Rudslätt, Melin och Persson är gamla favoriter och inte för att Christian Sandberg är det roligaste jag sett på isen på mycket länge. Nej, min anledning är att ishockey är en lagidrott och det har AIK visat prov på under hela säsongen. Det värmer och har nu belönats.

Frölunda och Timrå missat slutspel. Frölunda kommer igen, men frågan är om Timrå gör det? Vi får se.

SSK till kvalet. Personligen tycker jag det är tråkigt då laget visat moral dom senaste veckorna och var värda ett bättre öde, men 55 omgångar ljuger ytterst sällan. Jag tror inte dom behöver oroa sig alltför mycket. Det finns för mycket erfarenhet, djävlar anamma och tradition i laget för att man ska lämna Elitserien. Dessutom tror jag det allsvenska motståndet är alltför dåligt.

MoDo kvalar. Till skillnad från SSK tror jag MoDo kan få bekymmer. Det SSK har - har MoDo saknat. Däremot har laget spetskompetenser som många lag är avundsjuka på. Gör spetsen sitt i kvalserien behöver bredden i MoDo inte oroa sig.

Nu kopplar jag av fram till tisdag. Trott det den som vill.

En glad dag

2011-03-05T08:11:00.005+01:00

Jag är glad och tacksam över att inte behöva vara orolig den här dagen. Jag vet hur det känns och har visst medlidande med supportrarna till dom inblandade lagen. Leksandsserien som väntar två lag från Elitserien kanske bara innehåller ett siljanslag den här gången. En serie inget lag vill vara en del av. Jag har haft flera nära döden upplevelser i samband med deltagande i den serien.

I eftermiddag ska jag bara ta det lugnt. Jag ska bara leka med grabben, pussa på frun och invänta kvartsfinalmotståndet.

Jag är glad och tacksam över att inte behöva vara orolig den här dagen.

Lycka till Niklas

2011-03-04T07:29:00.003+01:00

Jag känner att jag behöver säga något om Cz. Han kom till oss i ett läge då klubben vibrerade. Vi var ett dalmasstolpskott från bortamatcher mot Sundsvall Hockey, Borås och Växjö. Han kanske inte räddade laget den gången, men han var med.

Därefter har laget gått till slutspel varje år och det har i sig varit en framgång. Nu lämnar han för andra uppdrag. Det säger jag inget om. Så är elitidrotten. Ledare och spelare kommer och går.

Jag har haft en varierad relation till honom. Har inte alla supportrar det till sitt lags ansvariga coacher? Ibland har jag haft åsikter om hur han hanterat laget, coachat laget och förberett laget. Mina bedömningar har varit allt annat än professionella. Tvärtom bygger dem på ett läktarbeteende byggd på passion och "hittepåkunskaper" än på faktiskt kunnande.

Men jag har också stått där stum av beundran - och det är den dominerande känslan - över hur han skapat ett grundspel som inte alltid är en fröjd för ögat, men som gjort det möjligt för oss att uppleva tre raka slutspel.

Nu har vi fått reda på att han ska lämna föreningen och det inför ett slutspel. Är det smart? Jag tänker så här; om din kollega säger upp sig förväntar sig inte du och din arbetsgivare att kollegan gör 100% hela vägen fram tills dess kollegan lämnar jobbet? Så är det naturligtvis.

Jag önskar därför Niklas lycka till - i slutspelet 2011.

En insats jag inte trodde var möjlig

2011-03-03T21:28:00.003+01:00

Brynäs åkte till Jönköping med ett lag där det var fler än vanligt som hade lapp med sig hemifrån för att få vara ute så här sent en vardagskväll. Brydde dom sig om domedagspredikanterna? Nej. Tvärtom gör laget en beundransvärd insats. En insats jag inte trodde var möjlig.

Lasse J blir lagkapten. Rätt eller fel? Vet bara laget.

Har jag sagt att jag tror Gnaget tar den sista slutspelsplatsen? Jag tror det och det börjar bli verklighet. På lördag får vi veta det, men också vilka som får förmånen att möta Brynäs i kvartsfinal.

En kapten mindre

2011-03-03T08:08:00.002+01:00

Somnade sent i natt. Jag kommer att sakna Dackell oerhört mycket. Det är nu han skulle visat vägen, varit vår ledare i med och motgång och det var nu det yngre gardet skulle få se vad rutin betyder.

Så blir det inte. Vem som leder laget under slutspelet? Jag både hoppas och tror på Jörgen Sundqvist.

Grattis Sundsvall

2011-03-03T08:03:00.004+01:00

I skuggan av slutspelsspekulationer, brutna armar och ansiktsskador måste jag få gratulera Pär Djoos, Björn Danielsson och Sundsvall Hockey. Laget som med elitishockeyns minsta budget och som dessutom fick vänta långt in i juli månad för att få veta om man - överhuvudtaget - skulle spela i Hockeyallsvenskan.

Klubben har kanske inte pengar men dom har något annat. Genom klassiskt förreningsarbete, hårt arbete, en aning tur och mål i avgörande lägen har laget kvalificerat sig för ytterligare ett år i den nästa högsta av serier. Starkt jobbat och stort grattis!

Om Brynäs vill ses vi under SCA-cupen 2011.

Några korta

2011-03-02T19:39:00.004+01:00

Dackell skadad, slutar och saknas. Jag försöker inte ens formulera mig elegant. Fan!

Det var mål. Vi såg det igår och nu vet alla det. Utom möjligtvis Popovic, men var och en skäms för sig.

Tror fortfarande på Gnaget till slutspel. Basånivet.

Cz lämnar oss. Rätt eller fel vet ingen, men i likhet med många andra är jag överraskad över tidpunkten.

Tiden går och snart är det vår

2011-03-01T07:11:00.003+01:00

Brynäs är klara för slutspel och lyckan är fullständig. Ett lag som under stora delar av säsongen spelat stabilt, effektivt och klokt har placerat sig före såväl Timrå, MoDo och Västra Frölunda. Visst hade jag förhoppningar om det, men man vet ju aldrig.

Jag tror faktiskt AIK tar den sista slutspelsplatsen. Dels för att jag på det sättet vill tacka dom för den "hjälp" Brynäs fått av Solnalaget under säsongen. Tänker närmast på deras matcher mot Timrå, men också för att det finns något bragdartat över det där laget. Visst. Dom har några skickliga spelare, men det bestående intrycket från den laget är att dom visat hockeysverige hur lagspelet ishockey går till. Jag både hoppas och tror på AIK till slutspel.

När det gäller Brynäs slutspelsmöjligheter återkommer jag senare den här veckan.

En seger jag kommer att minnas

2011-01-15T22:41:00.003+01:00

Jag blir aldrig riktigt klok på årets upplaga av Brynäs. Nöjd, glad och lite stolt summerar jag intrycken från dagen. Brynäs reste sig efter knockouten i Övik. Det mesta som var dåligt i torsdags var bra idag. Vad beror sådant på.

Coach Cz visade vem som bestämmer och vaskade om i laget. Spelarna tittade sig i spegeln och såg något annat än det dom såg i torsdags och går idag ut och gör en match jag kommer att minnas.

Ta med allt till nästa match är mitt enkla budskap.

Lauritzen, Nordquist och Johan Larsson är det den förstalina som kan komma att vara skillnaden i fler matcher? Jag tror det.

Svedberg given etta ett tag framöver? Jag vet det.

Ensamt på dansgolvet

2011-01-13T21:10:00.000+01:00

Jag hade fel. Brynäs var chanslösa mot MoDo.

MoDo var bättre på allt. Tekningar, tacklingar, vilja, ambition, kreativitet och spelidé är bara några exempel på vad jag menar. Hade det varit en tävling i att vika handdukar, fylla vattenflaskor och slipa skridskor hade MoDo säkert också vunnit. Brynäs uppträdde så illa att jag skulle varit besviken om jag varit modoit.

Det blir inte ishockey när ett lag är så överlägset på grund av att det andra laget uppträder så illa att det egna laget inte ens behöver vara bra.

Jag brukar vara nyanserad och försöka lyfta fram positiva saker ur matcherna, men jag avstår. Jag hoppas Brynäs representationslag tar med sig Challe Berglunds ord efter MoDos förlust mot SSK. Ni vet; vi tar inte med oss någonting från den här matchen.

Jag stannar där. Inte för att jag inte vill fortsätta.

Stabil i båset

2011-01-13T17:43:00.002+01:00

Tommy Jonsson är tillbaka. Kan det skapa stabilitet? Jag tror det. Det är något med den där killen jag gillar.

Tre korta

2011-01-12T20:00:00.005+01:00

Sundlöv skriver nytt kontrakt - Ni vet vad jag tycker om honom. Jag gillar det han presterat. När nya kontrakt ska skrivas är det skönt att dom inte förlängs per automatik. Det är min övertygelse att klubben resonerat och diskuterat om Sportchefen ska fortsätta. Beslutet är alldeles säkert välgrundat. Det jag gillar mest är att han känner hungern. Hungern för att föra Brynäs ett steg närmre det långsiktiga målet.

Modo borta - Efter några dagar av analys av matchinledningen senast är det min absoluta övertygelse att MoDo kommer att få arbeta hårdare för ett ledningsmål än vad Sportklubben behövde göra senast.

MoDo imponerar. Värvningarna är av toppklass och som dom levererar. Jag såg dom i Läkerolen för någon vecka sedan. Redan då kunde ett otränat öga se vad som var på gång. Dom visar yppersta klass. Brynäs har trots allt goda erfarenheter av att möta MoDo och nu är jetlag och uttömda magsäckar ett minne blott. Jag tror Brynäs kan störa MoDo. Jag tror verkligen det.

Rackarns skönt att vara tillbaka!

Liket lever!

2011-01-12T18:44:00.003+01:00

Ryktet om min död är överdrivet! Visserligen har mina livstecken här varit av den mer återhållsamma sorten den senaste tiden, men det finns anledningar.

Under några veckor har jag befunnit mig i en formsvacka som heter duga. Jag har till och med haft tankar om att helt sluta. Tänk er en sliten Peter Hasselblad på dåligt slipade rör och ni kan för ert inre frammana en bild som berättar om tröghet, trötthet och stillsamhet. Ungefär så har jag känt mig under stundom

Mina försök att formulera mig har haft samma nivå som Brynäs representationslag. Ena stunden lika imponerande som insatsen mot Frölunda för att i nästa stund mest påminna om inledningen mot SSK i lördags.

Nu har jag bestämt mig. Det här är självvalt, lustfyllt och väldigt trevligt. Jag bryr mig inte om dem illa formulerade mejlen och kommentarerna som ifrågasatt mina ambitioner. Dom som genom sina ambitioner att förlöjliga mina enkla formuleringar inte lyckats. Jag fortsätter.

Därför ber jag er förbereda er för en vårsäsong där mina kommentarer återigen kommer att vara frekventa. Där min oro kommer att beskrivas med lika känsliga handleder som Esa Keskinens, där min glädje kommer att påminna om Evgenij Davydovs målgester och där mina analyser kommer att söva mer än en hockeyintresserad. Det är jag som bestämmer här. Det är jag som sätter punkt när jag vill. Det är jag som bestämmer.

Välkomna och välkommen åter!

Sportklubben kommer på besök

2010-12-26T10:25:00.003+01:00

Äntligen är skinkan svald, musten avslagen och det sista julklappspappret har givit den sista värmen i den öppna spisen. Med nyfådda vantar, halsdukar och med färgglada mössor möts idag tusentals människor kring den sport vi håller så högt.

I Gävle möter vårt - ni vet att man får säga så när man vill skicka en signal om att man tycker om sitt lag - Brynäs Södertälje Sportklubb. Fin besök av Almtorp om ni frågar mig och ett annat typ av besök av vagabonden som sent kom till SSK.

Brynäs har svårt för SSK den här säsongen och får det alldeles säkert i eftermiddag också. Jag sätter mitt hopp till Thomas Greiss och Emil Sandin. En spelare som visat en form som gör hockeysverige avundsjukt och en annan som vill visa att Mora visserligen är vackert, men ingen plats dit han vill återvända för att spela ishockey.

Det ska bli intressant att se vilket lag som slutade äta i tid inför match. Hunger är en viktig ingrediens i ishockey...

Kom igen nu, Brynäs!

Då kör vi!

2010-12-24T09:39:00.003+01:00

Nu vilar vi upp oss inför annandagshockey och JVM.

Jag skickar därför en julhälsning till er alla som innehåller en förhoppning om försoning istället för polisinsatser.

Ta hand om er själva och era kära och nära. Jag gör min första jul tillsammans med min son. Känns onekligen spännande, ovant och nytt.

Dessutom får ni den traditionsenliga julmelodin som när den spelas hemma hos oss förkunnar att julen är här.

God Jul på er!

Idrottsfesternas begynnande död?

2010-12-23T06:35:00.006+01:00

Efter en tids frånvaro av skäl som inte lämpar sig här vill jag istället för att skriva något om ishockey, men ändå beröra ett annat ämne som inte lämpar sig.

Under hela mitt liv har jag följt idrotten på nära håll. Ibland som spelare, ibland som ledare - men framförallt som supporter och publik. Jag skriver supporter med viss tvekan då begreppet alltför ofta är sammanknippat med bråk, våld och beteenden som inte är tillåtna någon annanstans än på ståplatssektioner runt om i världen.

Jag vill fortsätta se idrotten på plats i arenor där sådana som jag samlats för att hylla spelare utöva en sport vi älskar, för att ta del av en feststämning som inte handlar om förargelseväckande beteende och för att träffa vänner som delar mitt intresse.

Under den höst vi nu lämnar bakom oss har vi - som menar oss vara idrottsvänner - tvingats se matcher avbrytas på grund av enskilda individer som inte hållit den gemensamma överenskommelsen med oss andra - ni vet den om att idrott ska vara roligt, lekfyllt och en värld där vi oavsett bakgrund och ålder kan mötas som jämlikar.

Vi har också fått ta del av knallskott på läktarna, personer som hotar andra och spelare som inte vågar ta bladet från munnen när det gäller vad dom egentligen tycker om det som händer vid sidan av isen.

Det har gett mig en tankeställare. Vill jag att det ska vara så? Mitt svar är självklart och glasklart. Nej, det vill jag inte.

Vad kan då - vi som vill annorlunda än dom som förstör vår upplevelse - göra? Inget säger vissa, hårdare tag säger andra.

Jag säger att det handlar om att också du och jag ska visa vägen. Att vi själva inför nolltolerans mot det vi inte gillar. Att vi ständigt reagerar när något händer. Inte sitter där och skakar på huvudet när vi hör nedsättande ord, rasistiska påhopp, kvinnoförnedrande uttryck eller våldsförhärligande uppmaningar. Att vi reagerar och gemensamt tar ansvar för den idrottsmiljö vi vill vara en del av.

Jag vet att det inte alltid är enkelt att som ung människa säga till en 10 år äldre person, men kan vi stärka ryggraden på fler är mycket vunnet.

Givetvis bör klubbarna göra mer, givetvis bör lagstiftning bli tydligare och givetvis bör den polisiära insatsen ge verkningar långt efter att den tjocka tanten sjungit. Men om inte du och jag gör det vi kan för att hindra det vi ser ska vi inte tro att uniformer och jurister ska lyckas.

Lagstiftningen hjälper och stödjer oss, men den blir aldrig något mer än lagstiftning om inte vi stödjer den genom att själva vara förebilder.

Igår köpte jag biljetter till Djurgården - Brynäs på Hovet den 22 januari. Jag och en god stockholmsvän ska tillbringa en dag tillsammans. Den ska avslutas på Hovet där våra gemensamma intressen möts. Det var tänkt att bli en härlig hockeyfest. Idag hoppas jag det.

Tack till er!

2010-12-12T18:19:00.003+01:00

Jag vet inte att det är mycket att yvas över. Många andra bloggar är mer välbesökta och bättre än min blogg, men jag är ändå lite stolt över att jag idag kunde konstatera att jag haft 25 000 besökare sedan jag startade Sossehockey.

Mängden besök har aldrig varit det viktiga och är det inte nu heller. Jag ville bara skriva om något jag - och många andra - är intresserade av. Ambitionen har varit att genom en hygglig ton ge mitt perspektiv på saker och ting. Ibland har jag lyckats riktigt bra. Andra gånger inte alls.

Tack till alla er som läst, kommenterat och uppmuntrat.

Järnkrok slog in en fin juklapp

2010-12-12T11:07:00.003+01:00

Seger i sudden mot HV 71 på bortaplan. Visst det är seriespel, men det var också sista matchen inför ett lite längre uppehåll i matchandet.

Brynäs tar återigen ledningen och målet signerades precis som i torsdags av Anton Rödin. Han har koll på när första nedsläpp är. Mot Timrå gjorde han det själv och igår erbjöd han Jonathan Carlsson att göra matchens första mål.

Brynäs som haft problem att ta poäng på bortaplan under hösten har kommit igång ordentligt. Matcherna i Jönköping brukar vara mer än svåra och gårdagen var inget undantag. Till skillnad från timråmatchen spelade laget bestämt, tydligt och rejält. Det var mer mitt Brynäs än det jag fick se i segern mot laget från Medelpad.

Jonathan Carlsson visar klass. Att som han komma in från platsen bredvid materialförvaltaren och inte bara göra två mål utan också helhetssyn och ambition värmde. Det verkar vara bra kommunikation mellan dom som tar ut laget och dom som vilar.

Thomas Greiss visar återigen styrka och professionalitet. Gör räddningar som ska göras och lägger till några vi hoppats han skulle göra. När Greiss spelar som igår och laget håller defensiv klass blir Brynäs svårslagna.

Carl Järnkrok följde jag lite extra. Inte bara för att han åker och spelar juniorhockey ett tag utan mest för att se hur han spelar ishockey. Han arbetar hårdast, vågar mest och kommunicerar med sina medspelare med ord, kropp och vilja. Inspirerande och lärorikt.

Nåja. För några dagar sedan fick jag se en riktigt dålig match mellan två lag som inte kunde bättre den dagen. Igår fick jag se en match som visade upp något helt annat. Min uppfattning är att det var motståndet som gjorde det. HV 71 spelar en intelligent ishockey och har spelare med yttersta spetskompetens. Titta bara på Johan Davidssons framspelning på ett av målen. Godis, godis, godis. Brynäs är bättre mot bättre lag. En svaghet i sig, men en styrka så länge man vinner matcherna mot lagen som ligger bakom i tabellen.

Tack för julklappen, Carl! Stenhårt, välplacerat och mycket välkommet.

Respekt trots allt

2010-12-10T19:25:00.003+01:00

Vi var ganska många som förväntansfullt tagit oss till Läkerol Arena igår kväll. Brynäs hade en topprestation från tisdagens match mot Linköping med sig in på isen och enligt rapporterna hade Timrå varit allt annat än dåligt mot Skellefteå. Kunde det vara två lag i storform som skulle mötas? Skulle vi få se två lag högprestera tillsammans och skapa en tillställning vi sent skulle glömma?

Nej.

Istället är det möjligt att jag igår bevittnade en av de spelmässigt sämsta matcherna jag sett på elitserienivå. Slarvigt, hafsigt, tempofattigt och slitet är några begrepp som jag kan tänka mig att använda för att beskriva det jag fick se. Det bästa var naturligtvis segern, men i övrigt inskränkte sig de spelmässiga sevärdheterna till Thomas Greiss målvaktsspel, Jonas Nordquist kunnande och Carl Järnkroks...? Ja, hur beskriver man den här lille store spelaren på ett nytt sätt? Jag vet inte. Istället konstaterar jag bara att han är en spelare jag kommer att minnas långt efter att han avslutat sin karriär. Nog om själva spelet på isen.

Det är egentligen två andra saker som gjorde intryck på mig.

Perra Johnsson lämnar sitt bås med några sekunder kvar och om det tvistar väl de lärda om huruvida det är riktigt, men det är sen det händer. På vägen ut mot omklädningsrummet klappar han om brynässpelarna och tar Cz i hand. Ett fint exempel på ledarskap när det är som bäst. Respekt för dig, Perra. Respekt.

När matchen är avslutad försvinner timråspelarna ut från isen lika snabbt som ett slagskott av Pavel Brendl. Ensam står Gustaf Lindvall - Sundsvall hockeys reservmålvakt för övrigt - kvar för att ta emot priset som Timrås bästa spelare. När han sakta glider av isen - förmodligen väldigt nöjd med sin insats - åker Alexander Sundström till honom och överlämnar matchpucken. Ingen timråspelare mindes att det var debutmatch och att han hållit nollan. Sundström gjorde det. Ett fint exempel på gentlemannaskap. Respekt för dig, Alex. Respekt.

Ibland är det inte matcherna man kommer att minnas. Ibland är det enskilda spelare och ledare som gör det värt att betala entré.

Sportslig framgång eller ångestfyllt lidande?

2010-12-09T10:24:00.001+01:00

Ikväll spelas en av säsongens viktigaste matcher. Dom inbördes mötena mellan lagen som ligger nära varandra i tabellen kan mycket väl vara det som skiljer en förening från sportslig och ekonomisk framgång och - ett ångestfyllt lidande med en kassör som knaprar lugnande.

Kom igen nu, Brynäs!

Briljant Lauritzen

2010-12-08T21:06:00.004+01:00

Övertidssegern mot Linköping var välkommen. Trevlig insats av laget, briljant av Lauritzen och en sen kvittering som sved.

Jag väljer att hålla fast vid det jag gillade i matchen. Farten, pp-spelet och Lauritzen. Om ni kikar bakåt i min blogg kan ni läsa att jag många gånger gett Lauritzen beröm för den spelförståelse han visat upp. Han fick betyget med beröm godkänt redan ifjol, men i år har han blommat ut rejält. Han har blivit en viktig kugge i ett för framtiden intressant lagbygge.

Hans lättnad - och kors i taket tecken - efter gårdagens första mål visade oss andra vilka förväntningar det finns på välbetalda forwards. Det betyder inte mycket att vara en skicklig spelare som gör andra bättre om inte målen kommer. Nu får vi hoppas krutet är torrt mot Timrå också.

Lauritzen lämnade Timrå tidigt under karriären. Han fick inte riktigt chansen under Kenta Johanssons ledning. Kenta värvade hellre "färdiga" spelare än utvecklade talangen Lauritzen. Tråkigt för Timrå, men roligt för oss som följer Brynäs.

Matcherna i Sundsvall brukar bli tillknäppta historier medan matcherna i Gävle brukar vara mer saloondörrshockey. Det ska bli intressant att se vilken match vi får se imorgon.

Dramaturgisk, men liten effekt

2010-12-05T21:39:00.004+01:00

Ni har säkert redan sett, läst, oroats eller fnittrat förtjust åt situationen som blivit dagens snackis. Timrås Daniel Corso blev irriterad på sina lagkompisar och bestämde sig för att knacka compositklubban i Johanneshovs nötta sarg. Resultatet blev att Tränare Perra blev så arg att han skickade ut honom till omklädningsrummet.

Det påminner om högstadiet på något sätt. En arg lärare får en stökig elev i klassrummet och istället för att lösa problemet skickar pedagogen ut eleven i korridoren. Det får en dramaturgisk - men liten - effekt.

Jag tror - precis som alla andra - att det i grund och botten handlar om det Corso sa till Expressen efter förra matchen. Perra fick igår ett läge att markera mot Corso och som han gjorde det.

Allt är Timrås problem och jag skulle ljuga om jag mår dåligt över det. Däremot kom jag att tänka på en helt annan sak.

Det handlar om en kommentar från Hasse Backe i samband med den turbulenta avslutning som Sergio Ramos visade upp mot Barcelona i måndagskväll. Jag kommer inte ordagrant ihåg vad han sade, men andemeningen var ungefär så här; Vissa spelare gör sådana där saker i slutet av matcher för att rättfärdiga sig mot supportrar och media. Dom kan säga till dom bittra att dom i alla fall blev förbannade.

Ni hajar vilka ettor jag lagt ihop för att få tre som resultat, eller hur? Corso visar frustration för att slipa frågor från utomstående och därmed göra sig omöjlig i laget. Konsekvensen blir ett brutet kontrakt, frihet att skriva på för något annat lag utanför Elitserien och Timrå får loss pengar för att skriva kontrakt med Sonnenberg.

Långsökt? Absolut, men i den idrottsvärld som styrs av pengar, testosteron och spekulation är allt möjligt.

Jag tror att alla - oavsett klubbfärg - har något eget exempel att minnas. Jag minns i alla fall en och annan jag misstänker gjort samma sak som Corso, Perra och Sergio Ramos.

Njuter fortfarande

2010-12-05T21:11:00.004+01:00

Sitter fortfarande och njuter av bortasegern mot Luleå. Inte för att den var extraordinär eller historisk. Jag njuter bara för att jag kan. Det har varit en tröttsam höst när det gäller bortamatcherna. Förlusterna har radats upp och spelet har varit mer än upp och ner.

Igår genomfördes en gedigen insats. Låt vara att motståndarna inte såg ut som dom gjort under hösten, men Brynäs insats var stabil och konsekvent. Jag gillade det jag såg. Det var inte briljant och det var ingen undantagsmatch. Istället kan det mycket väl ha varit början på ett uppträdande vi kommer att få se i fler bortamatcher den här säsongen. Jag behöver inte se tekniska cirkusnummer när jag ser bortamatcherna. Jag behöver se segrar och det fick jag igår.

Njuter av varenda sekund när jag ser den igen

2010-12-04T20:28:00.003+01:00

Jag erkänner. Det fanns inte mycket i min kropp som signalerade bortaseger. Det enda som talade för var Svedberg i målet. Inte för att han gjorde en exceptionell match eller för att jag inte gillar Greiss. Greiss är given etta, men när Brynäs har haft en given en etta brukar tvåan göra bra matcher när tillfälle ges. Tillfället för Svedberg var den här kvällen.

Brynäs gör en borta match jag kommer att spara. Tidig ledning, underläge, comeback och kontroll. En bortamatch i min smak.

Jag skrev att juniorerna skulle avgöra i ett tidigare inlägg. Rödins förarbete till Dackell är gediget och konsekvent. Järnkroks ledningsmål är direkt och skoningslöst. Det borde kanske räcka för att säga att jag fick rätt, men jag lyfter fram rutinen i laget.

Den kontroll laget presterade i den tredje perioden bar rutinens signum. Det ska sägas att Luleå var oväntat bleka i slutet av matchen, men ingen i Brynäs behöver lämna Luleå med något annat än stolthet.

Jag hoppas dom stannade till vid Max nere i hamnen och beställde var sin plusmeny. Det är dom värda efter kvällens insats.

Det är långt

2010-12-03T23:38:00.002+01:00

Luleå vinner allt som går att spela på is. Därför borde Brynäs inte bry sig om att åka till Luleå. Å andra sidan ska alla matcher spelas för att serien ska bli rättvis för alla inblandade lag.

Då man ändå bemödar sig att åka hela långa vägen till den hall som ligger på en så vacker plats är det väl lika bra att göra det bra.

Juniorerna avgör.

...åsså lite hockey

2010-11-29T18:19:00.004+01:00

Match på Hovet ikväll. Skönt att det är lite nivå på laget som ska mötas. Smoking gäller vid entrén och jag skulle inte bli överraskad om det är eftersläck med stärkta linnedukar.

Tror det blir en drabbning vi kommer att minnas som en match där laget med det mest blödande hjärtat vann. Om Järnkrok & co spelar som senast har jag en förhoppning om att när spelarbussen vänder om mot Gävle kommer den att fyllas med en doftblandning av hårpomada, svettiga underställ och Ahlgrens bilar. Det är vad jag tror. Snart släpps pucken och då vet vi.

Tänker lite som man tänker om Las Vegas

2010-11-29T17:32:00.004+01:00

Tycker inte en polisanmälan hjälper sporten att självsanera sig. Jag kan till och med tycka det skickar - om inte ett löjets skimmer över vår sport - så åtminstone ett hånfullt leende. Tro inget annat än att jag vill att Ekman ska ha ett kännbart straff, men jag tycker det är sporten själv som ska utdöma det.

Dom straffskalor som idrotten bygger upp har till uppgift att reglera beteenden hos spelare och ledare. Då spelare - som i det här fallet - inte följer den etik och moral vi kommit överens om ska också det korrigeras på lämpligt sätt. Jag kan inte tro att lekmän på ishockey gör det bättre än sporten själv. Det vill säga om sporten sätter sporten främst och inte den enskilde spelaren.

Ska man se något positivt i den här historien är det kanske just att det interna bestraffningssystem som finns inom sporten bör ses över, nyttjas och vara det regelverk vi håller oss inom. Inte försöker tänja på.

Jag tänker att man kan göra en parallell till Las Vegas. Ni vet; Whatever happens i Vegas, stays in Vegas...

Dagen efter

2010-11-28T21:01:00.002+01:00

Det är dagen efter. Den sprängande huvudvärken och smärtan är inte konsekvenserna av någon trevlig fest. Snarare dess motsats.

Nils Ekman tappade koncepterna fullständigt. Redan tidigare under matchen visade han dåligt humör och inget kan försvara det fullständiga sammanbrottet strax efter Djurgårdens kvittering. Jag häpnade när jag såg det och trots att det gått en dag sedan händelsen kan jag inte ta till mig konsekvenserna av vad som kunde ha hänt. En misslyckad tackling, en fasthållen klubba och ett slag hade mycket väl kunnat avsluta en ung och lovande karriär. På onsdag får vi veta disciplinnämndens beslut. Det ska bli mycket intressant att se längden på straffet. Vågar man hoppas att nämnden skickar ett tydligt besked till hockeysverige. Om ni inte läst Magnus Nyström i Expressen borde ni göra det. Han skräder inte orden och jag står inte långt bakom honom.

Hardy Nilsson. Den stålblå blicken, den respekterade ledaren, den oantastlige hockeyprofilen visar ett ansikte jag trodde var historia. Ett ansikte och åsikter som präglats av öl, testosteron och dåligt omdöme. Jag trodde faktiskt att dom ledare som nu återfinns i dom stora företag som våra elitserieföreningar faktiskt är hade kommit längre i sin ledarsyn.

Det finns ledare som i sina försök att vara roliga, tydliga eller för att på annat sätt sälja biljetter till hemmamatcher glömt bort sin människosyn och vad idrotten representerar. Så långt är ingen större skada skedd, men när en ledare står femton meter från det vi alla fick se och inte väljer att åtminstone vara försiktig i sina omdömen då tror jag idrotten förlorat ytterligare en dimension. Stisse Åberg på GD skrev en välformulerad krönika vars innehåll jag på många sätt delar.

Det djävliga - jag skiter i att leta ett adjektiv med nivå - med hela historien är att det kastade en våt filt på min upplevelse av att se dom spelare som väljer att använda otumlade handdukar istället för rakhyvel och deras insats igår. Jag njöt nämligen också under delar av matchen.

Den förväntan Järnkrok, Silfverberg, Larsson, Wännström, Rödin och Ekholm väcker hos mig när jag ser att dom gör sig redo för att göra sitt nästa byte fick sitt lystmäte igår. Låt vara att Ekholm kom snett vid Djurgårdens första mål och att Larsson och Wännström inte gör allt klockrent. Mellan misstagen ser jag spelare som vågar, vill, kan och som tillför - inte bara laget utan också - spelet något mer och bättre än vad jag vågat drömma om innan serien startade.

Den starkaste stjärnan på den unga himlen är i mina ögon är Järnkroks. När han spelar som igår gör han det enkelt att vara medspelare. Det kännetecknar - i mina ögon - riktigt stora spelare. Han tar igen det han förlorar i sina dalar på sina toppar. Han är ung och jämnheten saknas, men den kommer. Allt är redan sagt om den här talangen, men har du inte sett honom i spelet utan puck har du högtidsstunder framför dig. Har du inte sett hur tio år äldre spelare underordnar sig honom i spelet med puck har du något att längta till.

Carl Järnkrok är framtiden. Den enda motsättningen med det påståendet är att framtiden redan är här.

Tyvärr kommer jag inte att minnas den här matchen på grund av Carl Järnkroks artisteri. Jag kommer att minnas den på grund av något helt annat. Jag hoppas det kommer en dag då minnet efter Järnkroks insats är starkare. Jag hoppas...

Dom tog en del av mitt hjärta

2010-11-27T20:03:00.003+01:00

Jag hade tänkt ägna det här inlägget helt och hållet åt att i beundrande ordalag beskriva Calle Järnkroks briljanta spelförståelse, Jacob Silfverbergs smartness och Mattias Ekholms bubbelhockey, men det får bli ett annat inlägg. Det jag vill säga här är på många sätt mycket viktigare än en enskild match.

Jag tvingas konstatera att några enskilda individer förstörde min hockeydag, rubbade min tilltro till supporterkulturens positiva innehåll och för evigt etsat in barnens förtvivlade blick i mitt minne. Allt detta bara för att några valt att omvandla en hockeyfest till ett minerat område där minsta felskär och mål hade kunnat sluta i något helt annat i ohämmad glädje.

Under mina år som supporter har jag ofta stått på ståplats. Särskilt ofta på bortamatcher. Ingen jag känner eller umgås med har någonsin ägnat någon tid åt att fundera över hur man ska kunna förstöra upplevelsen av den sport vi var för sig lärt oss att älska. Den här kvällen slogs ytterligare en - kanske den sista - spik in i den kista som jag trodde jag begravt.

När jag blev pappa såg jag fram mot att min son skulle få uppleva den alldeles särskilda gemenskap som uppstår inom supportergrupperna. Den gemenskap som hjälpt mig genom svåra stunder i livet och som alltid varit förknippad med gemenskap, glädje och mustiga diskussioner.

Den här kvällen ändrades det. Min son kommer aldrig att - av mig - få lära sig att välja plats på ståplatssektionen. Han kommer heller aldrig att få lära känna människor från världens alla hörn genom sitt idrottsintresse. Han kommer aldrig någonsin få uppleva det magiska i att vara en av några hundra bortasupportrar som placerats sig på Johanneshov en lördag och där vara med om att slå Djurgården på bortaplan.

Jag beklagar det, men så är det.

Håller inte med

2010-11-24T19:03:00.003+01:00

Enligt Rosa Bladet och Radio Gävleborg ska Emil Sandin lämna Brynäs för Timrå. Det är inget jag gillar. Emil är en sådan där spelare jag tyckt blivit en aning styvmoderligt behandlad. Annorlunda uttryckt; jag tycker inte han fått möjligheterna att visa vad han går för.

Några muttrar om att visst fått sina möjligheter och visst har chanser funnits att etablera sig. Andra är kärvare än så och menar att han skulle fått gå redan när kontraktet skulle skrivas. Jag säger att han borde fått visa upp mer av sin talang.

Klubben gör en annan bedömning och det är dom som bestämmer. Jag är helt övertygad om att han kommer att lyckas bra i Timrå. Jag kommer att glädjas med honom, men förbanna varje poäng han kommer att bidra med till en konkurrent vi mycket väl kan ha nära oss i tabellen. För nära om ni frågar mig.

Känsliga handleder, målskyttar och pepparkaksfrukost

2010-11-24T06:40:00.003+01:00

Ett stort glas mjölk, nygräddade pepparkakor, en natts sömn och illusionen om att vara en vinnare igen gör underverk på humöret.

I jakten på information om krigsskadorna från gårdagen konstaterar jag att det är röntgen som gäller för Granström och Nordquist medan Kahnberg ordinerats vila.

Granström kan dom nog gipsa, skruva ihop eller på annat sätt reparera. Försök sedan hålla tillbaka honom. Jag säger lycka till. Nordquist har något mer känsliga handleder. Vi avvaktar alla röntgenbeskeden.

Kahnberg vilar sig i form. Det syns på en målskytt när han börjar komma i form och jag tycker mig se att det snart kommer att lossna för Kahnberg. Han hamnar mer rätt i anfallszon, han får målchanserna och han skapar dom. Snart sätter han några i ett svep och då kommer jag att luta mig tillbaka i stolen och göra precis som vanligt när Magnus spelar ishockey. Njuta.

Det är onekligen mindre plågsamt att vänta på besked från dom i vit rock efter att laget igår visat varandra - men viktigast av allt; Thomas Greiss - att man kan spela med en effektiv defensiv, göra dom enkla målen och som en konsekvens av det vinna matcher.

Får man ta en pepparkaka till frukost?

Tidig tanke

2010-11-24T06:38:00.001+01:00

Vaknade tidigt och fick höra den här melodin. Kom att tänka på Roger Melin.

En seger med mersmak

2010-11-23T21:55:00.004+01:00

En seger är en seger och segrar kräver offer. Den här kvällen åt Brynäs metodiskt upp smålänningarna. Längst bak stod en ödmjuk målvakt som visat att karaktär är något som växer i motgång om man bara är beredd att göra jobbet.

Offren som lämnade slaget har fått betala ett högt pris. Kahnberg, Nordquist och Granström kliver av i förtid och ingen vet när dom spelar igen. Jag hoppas att det sker redan på torsdag, men det står skrivet i stjärnorna.

Det är nu vi får veta hur bra dom andra unga spelarna är. Kliver Rensfeldt in i laget?

Måste också ge coacherna ett erkännande. Korrigeringarna i dagens lag gav resultat. Bra känsla. Synd att man inte gjorde samma korrigeringar i lördags, men även en syndare som vaknar sent ska ha ett erkännande.

Nåja. Oroa mig inför matchen mot Skellefteå gör jag imorgon. Ikväll blir det ett stort glas mjölk och nybakade pepparkakor. Livet kan vara sämre.

Efter några veckor med alldeles för mycket att göra är jag nu tillbaka och du kan lita på att inläggen kommer att öka.

Jag log högt

2010-11-11T20:43:00.001+01:00

Jag log lite extra högt när Mattias Ekholm fick sätta kvitteringen. Stort grattis till en debutant som tog chansen.

Bipolärishockey

2010-11-10T21:29:00.005+01:00

Seriespelet är pausat och det skapar alltid utrymme för viss eftertanke - tillbakablick om du så vill - kring den första perioden av årets seriespel.

Jag konstaterar lite nedstämt att det varit en period av känslomässig ishockey. En del har kallat det Sobrilhockey. Jag tycker det är att ta i, men visst har även jag haft mina svåra stunder. Jag skulle snarare kalla det bipolärhockey.

Det har funnits stunder när jag varit så låg att jag inte ens sett det flämtande skenet från lysrören i Läkerolens gångar som hopp i det kompakta mörker till ensamhet jag upplevt. Det har också funnits stunder när svävat runt bland arenans översta bänkrader. Som den lekman jag är konstaterar jag bara att lika svajigt som mitt humör varit - lika ojämnt har Brynäs representationslag presterat ishockey av yppersta klass.

I sina bästa stunder är Brynäs ett lag som är underhållande, effektivt och som spelar en ishockey jag beundrar. I dom andra stunderna är spelet jag betraktar av en art som inte tillfredsställer den frusna hockeysjäl jag är.

Min analys är enkel. Spelarna i årets upplaga av Brynäs är unga och då vi tidigare vant oss att få se vårt lag prestera olika från match till match har vi den här säsongen fått uppleva det under en och samma match. Kanske beror det på alla unga spelare, kanske beror det på att de äldre inte står för ryggraden i spelet och kanske beror det på målvakter som varierat sina insatser.

Det finns spelare som väckt min beundran under hösten. Mattias Ekholm är självklar. Med entusiasm och hjärta som metod har han nått framgång. Jakob Silfverberg en annan spelare som jag följer med tillåtande ögon. Gör nästan allt rätt på isen. En mogen ung spelare i min värld. Jag kan inte heller låta bli att ge Niclas Andersén väl godkänt också. Han är den spelare i laget som tar minst utrymme i pressen men aldrig döljer sin närvaro på isen. Om jag vore back i årets Brynäs skulle jag vilja spela med honom. Jag vet vad jag får och jag får det varje gång.

Jag har förhoppningar om att laget har mått bra av att få vila, snacka ihop sig, sätta gemensamma mål och bestämma sig för att den bipolära ishockey vi sett inte är kronisk.

Höstens längsta inlägg är på väg mot ett slut och jag konstaterar att det är tur att det är min blogg ni läser och inte min journal. Ishockey är ett komplext spel och då är det svårt att ställa diagnos. Det är inte heller min uppgift. Det får dom som kan sporten göra. Min självpåtagna uppgift - att från min trångsynta horisont betrakta och kommentera det jag ser - gör jag med hjälp av några enkla rader.

Många bloggare talar om sitt bloggande som en sorts terapi. Jag håller med.

Stenar, glashus och hög häst

2010-11-10T08:36:00.005+01:00

Spelare och ledare i elitserielagen vilar upp sig under landslagsuppehållet. Några åker till sommarstugan, fjällen eller bara hem till nära och kära, men det finns också dom som vill vara för sig själv några timmar. Det hade varit lite för enkelt att bara göra sig lustig över det som hänt i Timrå.

Därför hakar jag istället på Leffe Boorks krönika i ExPress. Våra svenska elitserielag omsätter mångmiljonbelopp, ledare och spelare är förebilder i sina respektive regioner och supportrar runt om i landet sätter spelarna på dom högsta pedistaler vi kan skapa.

Spelarna gillar förebildskapet när lönen ska förhandlas och många har inget emot att nyttja de fördelar det ger att vara lokal kändis. Därför kan jag tycka att det är rimligt att också "kräva" att de hanterar "baksidan" av lönechecken. Ni vet den "baksida" som bland annat handlar om att vara skapligt nykter i offentliga miljöer. Jag vet inte vad ni säger; låter det inte som ett rimligt krav med tanke på de löner som betalas ut?

Det är möjligt att jag sittande på en väldigt hög häst kastar stenar i ett bräckligt glashus, men för dom som tycker så vill jag berätta att jag är lite rädd för hästar, inte tycker om att putsa rutor och tycker att stenar passar bäst på marken.

Hockeyfest?

2010-11-06T19:45:00.004+01:00

En utöver det vanliga inramning på matchen gav förhoppning om en utöver det vanliga hockeymatch. Det blev det inte.

Brynäs borde ha vunnit, men när Frölunda tar ledningen i den tredje perioden är det inget snack om saken. Brynäs hade ingen sista växel, sista idé eller sista lösning på Frölundas försvar. Istället fick vi en lektion i hur en ledning kan kontrolleras till seger. Men det var den tredje perioden.

Innan dess borde Brynäs avgjort. Brynäs var bättre än Frölunda, men vad spelar det för roll när laget ger bort två mål i den första perioden. Ingen skugga på Kallios avslut, men vad hände före målet? Lägg till ett mål i baken med en man mer på banan och det blir svårt att vinna hockeymatcher.

Målvaktsbytet? Inget jag gillade när det skedde. Greiss får den offentliga skulden istället för en ursäkt för att han att blivit utlämnad av sina lagkamrater. Svedberg gör några riktigt bra räddningar när han kommer in, men den stora förklaringen - i mina ögon - är att laget hjälpte honom betydligt bättre än Greiss. Greiss såg det, vi andra såg det och Cz såg det. Ingen vidare signal till Greiss om ni frågar mig.

När jag letar fram det positiva är det helt omöjligt - och inget jag vill - att gå förbi Rödin, Järnkrok och Silfverberg. Rödin blir bara bättre och bättre. Järnkrok spelar + 3 och gör dom andra bättre. Silfverberg gör det jobb som leder till dom andras framgång. Imponerande var ordet jag sökte.

Jag gläds också med Andersén. Han gör idag ett mål som uppmärksammas. Niclas är en spelare som behövs i alla lag. Han ger och tar, kämpar och svettas, men får ytterst sällan någon uppmärksamhet. Därför är jag extra glad över att han i en nära fullsatt arena får motta folkets jubel. Det borde han få göra oftare.

Mitt minne kanske är svagt, men jag undrar om Brynäs vunnit någon gång Hockeyfesten arrangerats? Någon som minns? Om jag har rätt tycker jag Hockeyfesten ska förläggas till någon försäsongsmatch.

För säkerhets skull och för att mejlboxen inte ska fyllas med mejl om att jag inte gillar Hockeyfesten är det bäst att skriva att jag verkligen gillar den - men att jag är såväl skrockfull som ironisk. För min del får det vara Hockeyfesten varje match.

Några korta inför eftermiddagen

2010-11-06T09:31:00.002+01:00

Kan inte hålla mig ifrån att ge några korta inblickar i en sargad hockeymänniskas tänkande.

Hockeyfesten är i Läkerolen idag. För er som undrar när det är hockeyfest nästa gång kan trycka här.
Adam Hobson ryktas lämna Rögle. Gör man plats för Månsson i Ängelholm?
Kahnberg är alldeles säkert riktigt sugen på att spöa Frölunda idag. Blir det mer än ett mål idag? Jag tror det.
Owuya är stark utifrån den situation han är i. Imponerande.
AIK imponerar på fler än mig så här långt. Kul för Melin, Persson, Salmonsson, Nolander, Black Boris och dom andra.
Blir Brendl Frölundait imorgon? Kanske det, men jag undrar jag...
Renberg är stursk och hetsar farbröderna i dom andra kanalerna. Jag tycker han har en poäng.
Ove Molins bok har kommit. Jag ser fram mot att få läsa den. Det kommer säkert att finnas minnen i den som vi delar fast ur helt olika perspektiv.

Kom igen nu, Brynäs! Vinn mot Frölunda och ledigheten blir så mycket enklare.

Tre tredjeperioder?

2010-11-05T10:32:00.004+01:00

Imorgon kommer Västra Frölunda på besök. Om Luleå får rosor av dom flesta så har rosor haft svårt att överleva i Scandinavium den här hösten. Det är kanske fel att påstå att det nu har vänt för Frölunda. En seger på hemmaplan mot Luleå skapar inte medelhavstemperatur i Göteborg, men det måste ha värmt många supportrar.

Frölunda ändrar nog inte mycket i laget innan lördag. Skrbek kanske går in i laget och jag tror Kenta väljer Jocke i målet. Inte för att Jocke är bättre utan för att det inte kommer att finnas en mer laddad spelare än Jocke Lundström om han får spela.

Jag är dagen efter. Dagen efter en slutperiod som tillhör idrottens mysterier. På något sätt lyckades Brynäs ge bort matchen, ta tillbaka den för att i slutet dela den med sina motståndare. Ishockey är en vacker sport, men den kan också se ut som gårdagens sista 20 minuter.

All heder åt Brynäs. En suddenseger efter debaclet i inledningen av den tredje perioden måste vara godkänt. Jag är väldigt glad över att Kahnberg fick göra mål, att Nordquist fick göra ännu fler och att Lauritzén levererar den ena fina passningen efter den andra.

Dackells kedja gick ned på deltid i slutet. Bra markering av Cz. Hoppas Dackell & co på lördag visar Cz att dom vill vara med hela matchen.

Jag missar för första gången på flera år möjligheten att vara på plats när Frölunda kommer till Gävle. Det känns tråkigt, men livet medger inte en resa till Läkerol Arena.

Kom igen nu, Brynäs! Får vi se tre tredjeperioder som igår är jag nöjd.

Plötslig död

2010-11-04T23:07:00.003+01:00

Jag ger upp. Det går inte att förstå sig på idrotten. Det går inte.

Det finns ändå anledning att göra ett försök. Motflyt, medflyt, flyt och några minuter senare är den plötsliga döden något som också kan vara vackert.

Kahnberg, Nordquist och Lauritzéns stigande form nämndes inför match och med risk för att dölja det självgoda leendet på ett inte alltför klädsamt sätt konstaterar jag att det ser ut som dom har något på gång. Ska bli intressant att se vad dom tänker hitta på mot sin gamla arbetsgivare på lördag.

Ungdomarna såg pigga ut och det glädjer. Rundar dom stabbiga backar på lördag? Jag tror det.

Det går inte att förstå dagens match. Det går inte.

Den här kvällen smakade konjaken som den skulle.

Kom igen nu, Brynäs!

2010-11-04T18:05:00.003+01:00

Färjestad på hemmaplan brukar bli minnesvärda matcher. Jag tror laget samlar sig likt man gjorde inför mötet med Luleå. Lasse Jonsson är tillbaka i laget från start. Det finns anledning att tro att han är riktigt sugen på att göra en bra match.

Emil Kåberg och Jonathan Granström inledde ett flera år långt kramkalas för flera år sedan. Det ska visst härstamma från tiden då Granström spelade i Mora. Det brukar inte vara julkortsadresser dom byter med varandra. Return to sender idag?

Ungdomarnas poängskörd har inte lyst upp målprotokollen lika mycket sedan defensiven beordrades från Cz. Förståeligt då deras roll förändras. Jag tror dom går utanför boxen idag och visar väg och avslut.

Kahnberg, Lauritzén och Nordquist har visat gryende form. Det är en formation jag tror stenhårt på. Kommer dom igång har Brynäs något alldeles extra att vila ögonen på.

Det är alltså dags för ny hemmamatch efter det besök i Övik som såg ut att bli en fest men som slutade i ett inferno av känslor där förlustens obehagliga ilningar lämnade det tydligaste minnet. Idag hoppas jag slippa snegla mot den konjak som mår bäst av att mogna.

Kom igen nu, Brynäs!

När hopp blir förtvivlan

2010-11-02T22:37:00.003+01:00

En 3-0 ledning ishockey skulle väl inte ge kalla kårar längs en redan svettig ryggrad? När jag egentligen bara vill luta mig tillbaka och njuta började min näsa komma allt närmre spelet som om för att leta efter tecken. Tecken på att det jag såg inte skulle hålla, att ännu en ledning skulle raseras och att lusten att se fram mot nästa match skulle ersättas med ångestfyllda mardrömmar.

Knappa tre minuter in i period två kom då det tecken som inte ens döda kan missförstås. Det var dessutom ett vackert MoDo-tecken. Några minuter senare samlade Cz våra spelare till samtal. Tecken två hade infunnit sig. Reduceringsmål och timeout. Kunde det sluta på något annat sätt än förlust?

Några minuter gick och Brynäs tog tillbaka ett litet, men visst initiativ. Då kom tecken tre. MoDos andra mål. Pulsen steg och tankar handlade om allt annat än framgångar för klubben. Dom kommer tillbaka. Om och om igen.

Under den andra periodvilan sneglade jag mot konjaken. Den brukar kunna lugna. Jag avstod och satte mitt hopp till Greiss och hans lagkamrater. MoDo öste på som om morgondagen inte fanns och snart måste hemmajublet höras över den ångermanländska nejden.

Minuterna gick och hoppet och förtvivlan lekte olja och vatten med varandra. Skulle det gå?

Jag hörde en röst säga att det var lugnt. Inget kunde vara mer fel. Visst kändes det bättre än under den andra av tre perioder, men lugnt? Minuterna kändes som evigheter. Jag blev nästan skelögd när jag försöker följa klockan samtidigt som spelet.

Under några minuter övervägde jag att stänga av allt. Ta en paus och lyssna på delfiner, men det självpåtagna plågandet fortsätter. Om det fanns en Gud ville jag att hans vänliga ansikte skulle le mot mig. Hans svar kom och det kom fort. Minuten senare var kvitteringen ett faktum och det som under några korta minuter kändes glädjande kändes nu som något helt annat.

Jag lämnade ödet åt sig själv när slantsinglingen inleddes. Ännu en gång sneglade jag på konjaken, avstod och gick för att kolla om sponsortävlingen var avslutad. Det var den och naturligtvis slutade det med att MoDo vann.

Det blir svårt att somna den här kvällen.

Nytt trendbrott eller bara början på en trend?

2010-11-02T18:02:00.001+01:00

Om några minuter släpps pucken i Fjällräven Center. Två lag som i den senaste matchen bröt tråkiga trender möts.

I Övik har det talats om att skratta åt eländet och i Gävle om att istället för att oroa sig roa sig. Det låter som "same shit - different name, men uppenbarligen fungerade det. Frågan är om något av lagen får fortsätta på trendbrottet? Jag vill gärna tro att det laget är Brynäs.

Det är ingen tvekan om att när Brynäs lyckas kombinera den ungdomliga entusiasmen med rutinens eftertanke så spelar laget en ishockey som mycket väl kan räcka till slutspel. I mina ögon har målvaktssidan stärkts, försvarsspelet prioriterats och då kan MoDo få bekymmer.

Lars Jonsson åker med laget till Övik. Borde också betyda några minuter på isen för honom också. Det är bra. Brynäs blir bättre, djärvare och elegantare med Jonsson i laget. Han spelar med mindre marginal än flera andra backar och det är alltid viktig, men särskilt viktigt när spelet ska vändas snabbt mot ett anfallsinriktat MoDo.

Kom igen nu, Brynäs!

Brendl på väg till Sverige?

2010-11-02T17:28:00.005+01:00

Om någon vecka går Pavel Brendls korttidskontrakt med finska KalPa ut och om jag förstår saker och ting rätt är han på väg till Sverige. Frågan är till vilket lag? Vågar jag hoppas? Det har - som vanligt - gått bra för Pavel. Poängen 6+7 gör honom till tvåa i den interna poängligan trots att han kom när serien startat.

Om jag vill se Brendl i Brynäs? Har påven en töntig hatt? Bajsar björnen i skogen?

Det finns en brynäsbekanting till i KalPa. Mathias Månsson heter han. Någon som minns? Han är också på väg bort från KalPa om man jag förstår och ska tro på uppgifterna i samma artikel.

Om jag vill se Mathias Månsson i Brynäs? Har björnen en töntig hatt? Bajsar påven i skogen?

Roligt för pojkarna

2010-11-01T17:24:00.003+01:00

Ni har redan läst det, men det är ändå värt att kommentera. Jakob Silfverberg och Mattias Ekholm gör debut i Tre Kronor. Uttagningarna är inte helt oväntade, men inte blir jag mindre glad för det. Mårts känner dom bägge sedan tiden i Småkronorna och vet vad han får. Han får spelare som kan hans idé och som också vet hur det fungerar när Mårts står vid taktiktavlan.

Både Ekholm och Silfverberg är värda chansen. Mattias är i sitt korta livs form. Han tacklar, täcker skott och gör mål som om han inte vet om något alternativ. Det är en sorts seniorhockey som bara unga spelare kan spela när dom njuter av hockeylivet.

Jakob är en viktig del i Brynäs och skulle ta en plats i dom flesta andra elitserielag. Han besitter spelförståelse och taktiskt kunnande som vissa spelare aldrig skulle kunna skaffa sig även om dom spelade lika länge som Tommy Sjödin. Det är två talanger utöver det vanliga, men dom är det inte på det där uppseendeväckande sättet.

Det ska för första gången på mycket länge bli intressant att se Tre Kronor spela Kalle Anka-turneringarna den här vintern.

Tar tacksamt mot svar

2010-10-31T17:59:00.004+01:00

Min okunskap gör sig påmind och då jag ägnat större delen av dagen åt att försöka finna svar undrar jag nu om någon av er kan kasta en gnutta ljus på min fråga.

Varför har man med sig knallskott när man går på ishockey?

Greissligt skönt

2010-10-30T20:24:00.003+01:00

Jag andas lugnare efter gårdagens fall framåt. Utan att imponera på isen - men väl mentalt - vinner Brynäs en hockeymatch. Jag vet inte hur jag hade hanterat en ny förlust. Nu behöver jag inte fundera på det.

Brynäs visar mental styrka. Efter dagar där fler än undertecknad visat oro, uttryckt tveksamhet och - i vissa fall - gått ännu längre i kommentarer om lagets tillgångar och svagheter går laget in och vinner mot dom tidiga och tydliga serieledarna. Jag tycker det är starkt.

Det var ingen klang och jubelföreställning, men det var ett mycket gott dagsverk. Formationen med Kahnberg, Nordquist och Lauritzen fick minst istid av alla kedjor i Brynäs, men man producerade trots det fem poäng. Trevligt tycker jag. Läge för mer istid mot MoDo?

Brynäs släpper inte in något mål fem mot fem. Det får anses vara mer än väl godkänt.

Luleå gjorde inte säsongens insats, men det förtar inte Brynäs insats. Med tanke på vilka minnen dom två senaste matcherna lämnat efter sig gör laget en uppryckning. Greiss fick mer hjälp och han visar att han är på gång. Det ska bli intressant att se honom om ytterligare några matcher.

Vi ska inte glömma att Luleå hade spelare borta. Min gamla morafavorit Pierre Johnsson och den finska kolossen Janne Niinima såg åtminstone inte jag på isen. Vilken betydelse det hade för Luleå vet andra bättre, men att det försvagade serieledarna tycker åtminstone jag.

Jag tycker hur som helst att det var en Greissligt skön seger.

Överraska mig gärna

2010-10-30T08:17:00.003+01:00

Överraska mig, Brynäs! Jag begär inget av er, men jag hoppas ni bevisar min okunnighet genom att göra något som överraskar mig idag.

Inget ändras i laget. Förtroende kallas det. Jag gillar det.

Misslyckas med mitt uppsåt

2010-10-28T21:38:00.003+01:00

Matchen mot Allmänna Idrottsklubben inleddes med en tyst minut till minne av Lennart "Tigern" Johansson och det är naturligtvis därför jag tänker på honom under dom timmar som skulle ha kunnat vara en hockeymatch att minnas med ett leende.

Tyvärr kommer jag inte att minnas matchen för att den påminde om när oken på våra tröjor glänste och blänkte av stolthet och framgång. Jag tänker på Tigern av den enkla anledningen att han och hans lagkamrater - möjligtvis - tillåtit ett uppträdande som det vi fick se idag en gång. Nu har vi fått se det två matcher i rad.

AIK gör en mycket bra bortamatch, men det räcker inte som förklaring. Det finns inget värre som supporter än att se laget i hjärtat förlora matcher där känslan som består är den som handlar om att laget kan - och borde vara - bättre.

Jag säger inte att laget inte ville spela som det lag man är. Det är min övertygelse att laget försökte, men att man den här kvällen inte lyckades konkretisera ambition med praktisk handling.

Med andra ord; Jag säger inte att laget inte försökte. Jag säger bara att min upplevelse var sådan.

Jag orkar inte skriva mer. Det gör mig bara olycklig. Bloggen har alltid varit mitt försök att hantera representationslagets framgång och motgång med finess och eftertanke. Den här gången misslyckas jag med mitt uppsåt. Det verkar ha varit en sådan dag för fler brynäsare än bara för mig.

Ett välkommnande som dröjer

2010-10-28T11:53:00.004+01:00

Hemmamatch mot Allmänna Idrottsklubben. Chocken från i tisdags har släppt och Dackells ursäkt till Greiss var på sin plats.

Historiska matcher kan man inte påverka, men däremot kommande. Därför förväntar jag mig Brynäs representationslag på isen idag och inte det lag som spelade matchen i Södertälje.

Det vore skönt om alla i laget ikväll visar alla tvivlare att SSK-matchen var en undantagsmatch.

Greiss fick ingen rolig debut. Han behöver spela några matcher för att komma in i laget och jag var säker på att lagkamraterna skulle spela för honom för att på så sätt hälsa honom välkommen till laget. Dom får göra det ikväll istället. Jag hoppas hemmapubliken också visar Thomas Greiss att han är välkommen till klubben.

Allmänna Idrottsklubben är ett lag jag har stor respekt för. AIK är inget lag kan jämföras med något annat. Det är en underdogråtta som känner att varje poäng är en framgång och där trycket kommer från spelarnas egen ambition och professionalitet. Sådana lag kan skrämma slag på vilket motstånd som helst - och det alla dagar i veckan. Men det är också ett lag som kan förlora mot alla lag i seriesystemet. Jag hoppas Brynäs visar att pastillen ligger rätt i munnen, att kaffet är nybryggt och att den tredje perioden blir en epilog som handlar om hur man kontrollerar en redan vunnen match. Det är vad jag hoppas.

Chockad

2010-10-26T20:14:00.006+01:00

Chockad. Jag är chockad. Det är lätt att tro att bara för att man sett ett tusental hockeymatcher så skulle inget kunna överraska mig längre. Det är fel. Den här sporten har dimensioner jag inte visste fanns. Ingen skugga ska falla på SSK. Segern är mer än rättvis, men sättet Brynäs förlorar på är något annat.

Jag brukar försöka vara nyanserad i mina kommentarer och aktivt leta positiva saker även i dom dåliga insatserna, men jag sitter här och kan inte hitta dom. Jag letar och letar. Jag vänder och vrider, men inget dyker upp. Inget. Det enda som gör sig påmint är hur trött jag är.

Om jag skulle vara orättvis skulle jag fråga mig själv om laget verkligen gjorde sitt bästa, men då skulle jag bli en av dom som besinningslöst skäller når det går dåligt och utan hämningar hyllar när det går bra. Jag är inte en sådan person. Därför letar jag djupt i min person och finner tre saker jag tar med mig från den här kvällen.

För det första; det är i motgång vi prövas och livet handlar mer om hur motgång hanteras än hur man möter dom. Motgångar kommer och går, men erfarenheter och insikter som kommer från motgångar bygger karaktär. Stämmer det får vi se något alldeles speciellt på torsdag.

För det andra; Sargade SSK-supportrar får andas en klar och ren höstluft i några dagar. Det unnar jag dom.

För det tredje; tro aldrig att du vet något om sådant du inte upplevt. Jag kommer att plåga mig igenom den här matchen två gånger till innan torsdag. Inte för att jag vill eller förtjänar det. Jag vill förstå och lära mig om vad som hände, söka svaren på varför det hände och sedan gå vidare i livet med insikten att en inställd match också är en match.

Serielunk finns inte med i min SAOL

2010-10-25T20:49:00.000+01:00

I morgon spelar representationslaget sin fjortonde match i årets seriespel. Under helgen som gått har jag fått höra kommentarer om serielunk. Jag förstår inte riktigt vad dom menar.

Ta matchen i morgon som ett exempel. Brynäs förlorade hemmamatchen mot SSK. Det skiljer just nu tre poäng mellan lagen. En seger för Brynäs och SSK måste vinna minst två matcher fler än vårt Brynäs för att vara före när seriespelet är avslutat.

Det är just den här typen av inbördes möten som avgör om det blir slutspel, golklubba eller matcher mot Örebro. Därför har jag ingen förståelse för dom som säger att det finns något som heter serielunk.

Granström är för övrigt tillbaka i laget. Jag kan sluta längta. Längst bak har vi en ny målvakt som tränat hela helgen medan dom nya lagkamraterna vilat upp sig.

Kom igen nu, Brynäs. Vinn i morgon och visa omgivningen att det inte finns något som heter serielunk. Det finns bara kamp, vilja, ambition och karaktär.

Det finns bara ishockey.

Tigrarnas tiger

2010-10-24T08:37:00.003+01:00

Tigern är död. En spelare och ledare som blev något mer än bara en i mängden. Jag är för ung för att ha egna minnen av honom som spelare, men som ledare finns han där. Han var en av dom som lyckats med att både vinna SM-guld som spelare och ledare.

Tigern var oöm som spelare och alla legender som berättats om honom - och den generation brynässpelare som sida vid sida förändrade svensk ishockey - är många. Den mest kända - och kanske mest underhållande - är den om hur Tigern gjorde självmål på Wille Löfqvist i hans debutmatch i a-laget. Brynäs ledde stort och Wille hade hållit nollan. Med några minuter kvar av matchen skjuter Tigern mot Wille. Ett skott som går i mål. Tigerns syfte lär ha varit att lära Wille att inte bli stöddig. Förmodligen var det helt sant. Brynäsandan på den tiden var sådan. Ingen fick bli för stöddig och alla ville bara bli bättre och bättre. Man blev det för att man varje dag tävlade med - och mot - varandra och Tigern var den som ständigt påminde alla om just dessa saker.

Tigern var en av föreningens ikoner. Han symboliserade så mycket av den förening jag efter hans karriär lärde känna.

Tigern tillhörde den skara äldre spelare som ofta gick på matcherna i Gavlerinken och Läkerol Arena. Vid ett flertal tillfällen har jag mött dom i gångarna under läktarna. Lundström, Stigge och Tigern. Jag minns särskilt några gånger när Brynäs förlorat och deras blickar var svartare än svart.

Jag lärde mig att det var den blicken som förde Brynäs till de framgångar klubben haft. Talang, ambition och järnhård vilja i en ultimat kombination. Tigern var en vinnare. Han vann under sin karriär som aktiv sex SM-guld med Brynäs. Lägg till guldet som ledare 1980 och ni förstår själva att Tigern var något mer än bara en spelare i mängden.

Ränderna på en tiger går aldrig ur och minnet av Lennart Johansson kommer att vårdas ömt av långt fler än bara hans anhöriga.

Tigrarnas Tiger har lämnat oss. Tack för allt, Tigern!

Tack Sundlöv

2010-10-22T21:18:00.002+01:00

Många är trötta på mig. Jag vet det. Dom är trötta därför jag alltid har gillat Sportchefen. Många kastar galla över honom. Jag är inte en av dom. Tvärtom har jag stor respekt för en idrottsledare som bokstavligen andas Brynäs.

Från början var han en målvakt utöver det vanliga och därefter har han gång efter annan trollat med sina förutsättningar och skapat lag som gjort klart godkända resultat. Han har värvat spelare som Eero Somervuori, Lars Jonsson, Magnus Kahnberg, Pavel Brendl. Har har vågat leda en elitverksamhet där unga spelare inte bara fått några matcher på bänken i representationslaget. Tvärtom har han försvarat en satsning som andra idag slänger avundsjuka blickar på. Men det är inte därför jag vill lyfta honom ännu en gång.

Oktober och november är möjligen dom svåraste månaderna att hitta kvalificerade spelare till ett rimligt pris. Då kliver Sportchefen in i handlingarna och inte bara värvar en skicklig spelare, han gör det till ett rimligt pris. Sundlöv har visat hockeysverige att pengar är inte allt. Han har visat att man kan lösa utmaningar på andra sätt.

Är då Greiss rätt man i målet? Det återstår att se. Nu har Sportchefen gjort det han kan för att ge laget en förstärkning - och som han gjort det.

Jag har under dagen läst på, frågat runt och kollat statistik. Thomas Greiss är en bra målvakt. Nu ska det bara stämma med laget, coacher och inte minst viktigt; han ska trivas med staden Gävle.

Jag hoppas att alla som möter honom hälsar honom välkommen till Brynäs och Gävle. Jag gör det i alla fall, men framförallt sträcker jag fram näven till Sportchefen.

Bra jobbat, Sundlöv. Tack för att du gjort även den här värvningen möjlig.

Jag saknar verkligen honom

2010-10-21T23:19:00.002+01:00

Nu har han siktat in sig. Pavels kanoner dånar i Finland. Jag saknar honom.

Seger med en hockeymässig Lidnersk knäpp

2010-10-21T22:12:00.004+01:00

Borde skriva något om att flest mål vinner och att elitidrotten inte alltid är logisk. Jag skippar det och konstaterar bara att Brynäs slår Skellefteå och att Mattias Ekholm fått någon sorts hockeymässig Lidnersk knäpp.

Han ser lika förvånad ut som oss andra varje gång han gör mål. Jag gillar Ekholm. Han har varit supporter till Brynäs och han ser ut att njuta av varje skär i vår tröja. Vi är många som drömt om det som unga killar, men vi är få som fått uppleva det.

Nu blev det i alla fall seger och jag är som vanligt nöjd med tre poäng - även om jag inte sagt något om det blivit ett annat poängmässigt utfall.

Brynäs har skaffat sig en ny målvakt. Det blev en tysk. Thomas Greiss heter han och han landar i Gävle under morgondagen. Jag hälsar honom välkommen och undrar vem som får lämna laget. Jag gissar att han heter Björn.

Glömmer vissa saker och minns andra.

2010-10-20T18:50:00.004+01:00

Lägger Brynäs - Djurgården till handlingarna. Jag hoppas att så snart som möjligt få en sannolikhetsmonologkänsla över det minnet.

Nu väntar en match mot ett mycket intressant Skellefteå AIK. Många tror att dom ska gå långt i slutspelet. Jag är inte lika säker, men jag tycker att laget har många kvaliteter. Dom senaste säsongerna har flera matcher mot Skellefteå blivit fartfyllda, chansrika och ganska oorganiserade. Det har ofta gynnat Skellefteå och därför hoppas jag att Brynäs hittar igen den defensiv som besegrade LHC i den senaste hemmamatchen.

Ekholm fortsätter jubla. Nytt mål igår och jag påminns om en artikel i föreningens medlemstidning. Där berättade han om sina förhoppningar att göra fler mål än vad han gjorde förra året. Han har efter tolv omgångar ökat målproduktionen med 500 %. Jag tror han är nöjd.

Granström? Saknar honom.

Jaha...

2010-10-20T07:52:00.002+01:00

Konstaterar att Lauritzen klev fram. Grattis till Tim Sandberg.

Ska idag försöka ta mig igenom matchen en gång till. Inte för att må bättre. För att förstå.

Ska vi säga det tillsammans? Jag saknar Granström.

Kortkort

2010-10-19T13:33:00.005+01:00

Djurgården möter Brynäs på Hovet - En del säger att det påminner om en låt med Alf Robertsson. Jag minns den senaste gången jag - på plats - såg lagen mötas. Minns ni? Jag glömmer det aldrig.

Brynäs åker till Stockholm med lite vind i seglen. En riktigt bra insats mot LHC på hemmaplan där försvarsspelet satt som det skulle har alldeles säkert gjutit mod i laget. Klarar laget att spela som senast finns det en möjlighet till poäng.

Personligen hoppas jag att det här ska bli den match då Sebastian Lauritzen kliver fram och avgör till Brynäs fördel. Svedberg fortsätter i målet. Klokt val.

Om jag skulle vilja vara på Hovet? Inte då. Jag trivs bättre hemma. Trott det den som vill.

Bara en liten grej

2010-10-18T15:12:00.001+01:00

Pavel börjar leverera.

För övrigt saknar jag Granström.

Heaven and hell

2010-10-18T11:22:00.000+01:00

Tanken med min blogg är egentligen att bara skriva om Brynäs, men ibland känns det viktigt att också kommentera andra lag. Därför har jag valt att idag kommentera två lag som den här säsongen presterat fast på två helt olika sätt. Jag tänker - som så många andra - på Luleå och Frölunda.

Luleå är ett lag som - nästan - alltid spelar slutspel. En klubb där profilvärvningar tillsammans med norrbottnisk tjurskallighet ofta lett laget framgångar. Jiri Kucera, Mika Nieminen, Jarmo Myllys, Stefan Nilsson, Mikael Renberg och Thomas Berglund är bara några exempel på spelare som väckt beundran långt söder om Byske älv.

Den här säsongen var laget nederlagstippade av många, men nu leder laget Elitserien efter att ha imponerat på väldigt många olika sätt. Det finns dom som säger att det inte kommer att hålla hela säsongen, men jag undrar jag. Laget spelar tryggt, har åtminstone en seriös ledare och spelar därefter. Jag tror Luleå kan gå riktigt långt även om jag tvivlar på att man går hela vägen. Ni vet att jag tror mer på bland annat LHC. Luleå och dess supportrar är i sjunde himlen. Inget att snacka om. Det skulle också jag vara. Om jag höll på Luleå.

I andra ändan av tabellen hittar vi Frölunda. Ett lag med resurser, tillgångar, tradition och förutsättningar att lyckas, men just nu är man inte ens nära. Lugn och ro kännetecknar knappast framsidans stolthet. För några dagar kunde vi läsa om hur klubben hanterade situationen kring Ulf Dahlén. I mitt huvud dök frågor upp hur en organisation hanterar motgångar. Idag läser jag om Kenta Johanssons lösning på dagens problem i Frölunda. Han vill lösa dagens utmaning på ett för honom gammalt sätt. Han vill inte bygga lag. Han vill värva spelare. Jag tror inte på hans lösning. Jag hoppas dock att Frölunda får rätsida på framsidan.

Å andra sidan borde jag inte skriva sådana här inlägg. Jag kan inget om lagen och borde därför vara försiktig, men ibland kan jag inte hålla mig. Med respekt till dom av er som kan era lag hoppas jag att ni inte tagit illa upp.

För övrigt saknar jag Granström.

Vätskestopp i Mångsbodarna

2010-10-17T07:35:00.004+01:00

Det finns dom som säger att Elitseriens alla matcher är som ett Vasalopp. Det stämmer. Ska du ta dig från Sälen till Mora krävs det att du inte fuskar med grundträning, håller tempot och inte förlita dig på att någon annan ska dra dig fram dom nio milen i skidspåren.

I Elitserien måste du tävla i varje match. Du kan inte tillåta dig serielunk och du måste förbereda dig för dom sista milen för att där kunna prestera.

Efter en natt där den goda sömnen präglat nattvilan konstaterar jag att alla snart har mött alla. Det brukar innebära att vi är ungefär i Mångsbodarna om vi talar Vasaloppsspråk. Tabellen har börjat ta form och vi som följer lagen brukar se tendenser. Nu stämmer dom sällan, men då vi har behov av att veta läser vi in allt i dom resultat som presteras av laget och lagen.

Brynäs ligger efter 11 omgångar ungefär där förhandstipsen från förståsigpåarna landade för någon månad sedan. Försvarsspelet har sett annorlunda (läs; sämre) ut än dom senaste säsongerna. Anfallsspelet blivit mer omväxlande (läs; skjutgladare) och mer varierat. Är det bättre eller sämre än tidigare år? Jag antar att det är en smaksak för den som gillar ishockey. För mig är det viktiga att Brynäs vinner matcher och att jag kan sitta lugnt ned i den tredje perioden. Det händer sällan, men det är det jag vill.

Nästa stopp blir Evertsberg.

För övrigt saknar jag Granström.

Låser medicinskåpet för den här gången

2010-10-16T21:23:00.004+01:00

Ordning och reda uppstod och jag låser in Metoprololen i medicinskåpet för den här gången. Skönt med en retur som går i mål.

Jag ska erkänna att förlusten mot Luleå skapade anspänning och sömnlöshet, men dagens seger gav svar på tal. Nu andas jag normalt igen, hjärtat slår jämna slag och humöret är bättre.

Nu väntar Djurgården. Anspänningen ökar.

Kan bittra supporterhjärtan smälta?

2010-10-16T10:38:00.004+01:00

Efter den mediokra insatsen i Luleå är det återigen dags för match. Idag står blivande svenska mästarna från Linköping för motståndet. Representationslaget är hemma i Gävle igen och kanske kan hemmaplan göra saker och ting bättre. Andersén är också tillbaka i laget.

Jag är inte nöjd med hur laget spelar försvarsmässigt. Målvakterna gör så gott dom kan, men spelet kring det egna målet är ett av lagets kritiska punkter.

Är det grunderna i spelet som grumlats, är det en inställningsfråga eller är det något annat? Hur ska jag veta det? Jag som inget kan om ishockey, inget om hur stämningen i laget är eller inget vet om ledarstabens förmåga att räta ut frågetecken. Jag ska väl bara sitta nöjd på läktaren och vara tacksam över att mitt favoritlag spelar matcher som jag får betala inträde till.

Jag skämtar naturligtvis - med undantag av det där om att jag kan något om ishockey. Jag tror fortfarande att det här laget kan spela en trevlig och intressant ishockey där offensiv och defensiv förenas på ett sätt som smälter ett iskallt och bittert hjärta på valfri sittplatssupporter i valfri ishall. Problemet är bara att det gjorde man inte i torsdags och jag hoppas på bättring tills idag.

Granström vilar

2010-10-13T17:59:00.003+01:00

Granström är skadad och jag får ont i kroppen. Ont därför att han tillför saker till laget som jag gillar. Han har en inställning som syns. Jag säger inte att han har bättre inställning än någon annan, men jag kan se den. Det smäller i sargen, snackas och byts spydigheter på ett sätt som gör det enkelt för mig på läktaren.

Det värsta är inte att han inte spelar matcher. Det värsta är att han inte tränar med laget. Jag är övertygad om att han tar med sig samma inställning oavsett om det är träning eller match och sådana karaktärer får dom som fuskar och vill gena att tänka en gång till.

Jonathan Granström skulle jag vilja ha som lagkamrat - och träningskamrat.

Jonathan Carlsson i Brynäs?

2010-10-12T08:46:00.004+01:00

Enligt ExPressen ska Jonathan Carlsson vara på väg tillbaka till Brynäs. Intressant.

Jonathan drog iväg till Nordamerika som det kändes från en dag till en annan och nu verkar han komma hem på ungefär samma sätt.

Om kontrakt skrivs med Brynäs finns det ytterligare en back tillgänglig i representationslaget. Det lilla jag sett av Jonathan borde resultera i att det blir mer spelare framför eget mål och det är nog bra. Flera av målen mot Timrå kom till efter lite vekt spel framför Svedberg.

Jag konstaterar att Löf, Berglind, Bertilsson och Clarke har fått ytterligare en konkurrent om istiden. Ska bli intressant att se hur Cz & co tänker lösa den konkurrensen.

Några korta

2010-10-10T20:32:00.005+01:00

Jag bryr mig inte ens om att kommentera matchen mellan Brynäs och Timrå. Allt är redan sagt, skrivet, hyllat, risat och analyserat. Däremot kan jag inte hålla mig ifrån att nämna några andra saker som hände igår.

Mattias Ekholm - En värvning som i mina ögon skulle skolas in i laget och förhoppningsvis leverera stort nästa säsong förblindar mig just nu. Han gör mål, tacklar, passar och driver på laget på ett sätt som jag inte trodde han kunde. Jag är mycket imponerad. Låt oss hoppas att det inte är tillfälligt.

Publiken - Klacken har lyfts sig enormt den här säsongen. Känns återigen roligt att kunna konstatera. Numer får man också med sig sittplats på ett sätt som känns bra. Klubben har satsat på supportrarna och det lönar sig, men den stora skillnaden är supportrarna själva. Bra jobbat, Ståplats!

Matchen - Det finns dom som gillar den här typen av Saloonhockey. Visst är det underhållande när man som åskådare inte håller på något av lagen, men när man gör det dyker bara namn på blodtrycksmediciner upp i huvudet.

Pär Mårts - Har inget med Brynäs - Timrå att göra, men när jag läser Rosa Bladet och ser hans kommentarer om straffar i Elitserien känner jag att jag fått en ny vän.

Molin 21

2010-10-10T20:06:00.003+01:00

Båsdörren i ena sarghörnet öppnades. Nyspolad is låg färdig. Några puckar låg utanför hemmabåset och en ensam spelare glider in för att värma upp. Han heter Ove Molin och det är bara början på en lång dag för honom.

Igår spelade Ove Molin tillsammans med några utvalda vänner en tack-och-adjö match. Det skulle bli ett värdigt avslut på en lång karriär. Supportrar skulle en sista gång få se honom spela och då tillsammans med spelare som var och en betytt mycket för Ove och Brynäs IF.

Tom Bissett, Janne Larsson, Per Löfström och Ove Molin. Jag hade betalat mycket för att få se en Pär Djoos som femte medlem i den uppställningen. En formation som fullständigt dominerade slutspelet 1999. Ett oväntat guld och en segerfest vi alla minns. Nu räckte det med dom som fanns på plats för att det där välbefinnandet som bara infinner sig när SM-guld bärgas skulle komma krypande.

Anders Gozzi var där. Känslan av att se honom åka på isen var också den speciell. Många påminde mig om Smurfkedjan. Själv mindes jag tre skickliga spelare som lärde mig något mer om hur ishockey också kan spelas.

När matchen var över stod alla dom som kommit två timmar före representationslaget seriematch upp som för att säga farväl till en kär vän. Vi var många som tyckte oss känna Ove i det ögonblicket, men Ove Molins dag var inte över.

När nationalsången var spelad och lagen stod på isen ville klubben också ge sitt officiella tack till Ove. En märkbart rörd spelare stod där i kavaj, med fuktiga händer och fick en sista gång höra sin ramsa som följt honom i 20 år. Den här gången var det inte bara dom gapiga supportrarna som skrek hans namn. Kavajerna i logerna, trenchcoatarna på långsidan och barnfamiljerna på övre läktarna ställde sig också upp och stämde in i ramsan. Jag ska erkänna att jag blev mer än rörd.

En stor spelare sa i våras adjö till ishockeyn. Igår fick hemmapubliken säga adjö till samma spelare. Det tackar jag för.

När ismaskinen redan börjat förbereda för nästa match dröjde han sig kvar som om han ville ta in sitt beslut en sista gång, som om han ville känna idrottspublikens villkorslösa kärlek till hans prestationer och som om han inte ville att det skulle ta slut. När han till slut lämnade isen log jag åt dom minnen som för alltid kommer att vara sammankopplade med hans ryggtavla. Molin. 21.

Nu förstår jag hur mycket jag saknar honom.

2010-10-09T09:55:00.002+01:00

Det finns idrottsmän som genom sina prestationer berör mer än andra. I mitt fall handlar det ofta om några längdåkare, hockeyspelare och en och annan fotbollsspelare. Men det finns en idrottsman som berört mig mest, oftast och längst. Jag talar naturligtvis om Ove Molin.

Under åren har jag - och många med mig - haft förmånen att följa en hockeyspelares karriär som lärt åtminstone mig mycket om långt mer än ishockey. Lärdomar om hur viktigt det är att utvecklas. Om hur avgörande det är att ständigt söka nya vägar för att bli mer komplett. Livet förändras med tiden och vi med den. Några av oss glömmer det och lever kvar i det vi en gång i tiden kunde och sedan lever vi i myten om vår egen förträfflighet utan att märka att just den förträffligheten inte längre behövs.

Liraren Ove som utan att glömma vem han var blev en taktiker och ett defensivt vapen av yttersta klass. I dag spelas en förmatch till representationslagets match mot Timrå. Det är en veteranmatch mellan Ove Molin Team och Timrås Veteraner. Vi är många som minns hur Ove efter slutsignalen mot Djurgården åkte runt på Globens is med tårar i ögonen när han sade adjö till inte bara Brynäs och deras supportrar utan också adjö till en aktiv karriär.

När det i våras blev klart att han skulle sluta skrev jag ett inlägg som handlade om hans karriär.

Inget har förändrats sedan dess. Med ett undantag. Idag kommer jag att bli påmind om hur mycket jag saknar Ove Molin på isen. Det är tur att minnena på isen skapat förhoppningar om framtid för oss utanför.

Rent Allmänt en trevlig seger

2010-10-08T09:55:00.005+01:00

Segern mot Gnaget värmer. Brynäs vinner mot ett lag som på förhand dömts till ett liv i Väsby, men som jag själv menat kommer att ta fler poäng än många tror. AIK har defensiva kvaliteter och en målvakt med stort självförtroende.

Det blev en match där initiativförmåga belönades. Brynäs tar ledningen och håller den hela vägen ut på Nynäsvägen. (Tack för den korrigeringen Brynäsred) Trevligt för oss med sådana sympatier.

Järnkrok är het och Ekholm är på väg att bli en defensiv gigant trots sin unga ålder. Hoppas det håller i sig.

Brynäs defensiv firar triumfer mot ett lag som har svårt att få till det offensivt. Frågan om Brynäs defensiv är sämre än i fjol kommer snart att få sitt svar. Imorgon kommer Timrå på besök till Läkerolen. Ett mycket väntat och planerat besök.

Det kaffet smakade som det skulle

2010-10-06T18:12:00.001+01:00

Jag påstod i ett tidigare inlägg att Färjestad spelar bättre på bortaplan än hemma. Det kan visserligen stämma, men då har FBK problem av en helt annan art. Jag vill istället tro att jag hade fel och att Brynäs gjorde det man så ofta pratar. Tar tag i matchen, visar att man är hemmalag och säljer sig riktigt dyrt. Brynäs slår FBK och jag har drillat som en lärka. Det var länge sedan Gevaliat smakat så gott som den gjorde igår kväll.

Nu väntar Allmänna Idrottsklubben på Johanneshov. Klassisk hockeymark och klassiska lag. AIK som förening tjänar all respekt. Trots motvinden som blåst till fotbollens fördel har det alltid funnits personer som aldrig gett upp och visat att klubben hör hemma i Elitserien.

Jag tror många som känner AIK ger Anders Gozzi och Dick Tärnström beröm. I årets upplaga dräller det av namn som väcker minnen för oss som följt Brynäs. Guldmakare Melin, Gunnar Persson, Daniel Rudslättm, Johannes Salmonsson, Rickard Gynge och Peter Nolander är säkert bekant.

I morgon möts lagen och det är två lag som vill få det egna spelet att sitta. Brynäs har varvat bra insatser mot spelande lag och mindre bra mot lag med andra idéer. Jag har bara sett AIK en gång i år och det var i derbyt mot Djurgården. Ska jag tro dom sett Gnaget fler matcher menar dom att den matchen skiljde sig från dom andra. Jag vet inte vad det betyder, men i morgon får vi alla veta.

Jag tror det blir ett försiktigt Brynäs som på bortaplan ställs mot ett AIK som gärna vill ta ledningen och sedan försöka ta ledningen i mål. Efter gårdagens seger mot FBK känns det bättre att åka till Stockholm med viss förhoppning. Förlust igår och känslan hade varit en annan.

Personlig smärta väcker förhoppning

2010-10-04T06:37:00.003+01:00

Har inte hämtat mig från lagets två senaste matcher. Bristande koncentration, enkla misstag och två förluster av den lite mindre smickrande arten. Jag hade kunnat skriva långa inlägg om hur smärtsamt det är att se sitt lag släppa in flera avgörande mål inom loppet av sekunder, men jag ska skona er. Det skulle inte bli något annat än en självplågares känslomässiga bekännelse och den upplevelsen behåller jag.

Jag vill mena att laget kan bättre än så här. Årets representationslag kan bättre än det vi fått se mot Södertälje och Skellefteå.

Nu väntar tre matcher mot lag som inlett serien på olika sätt. Färjestad spelar bättre på bortaplan än borta, Allmänna Idrottsklubben imponerar i varje match och Timrå har hittat flytet. Med andra ord väntar tre svåra matcher. Ingen av uppgifterna är omöjliga att lösa, men dom är inte enkla.

Imorgon inleds veckan med Färjestad. Skadorna på Hansen och Kahnberg är olyckliga på flera sätt. Dels för att det är individuellt skickliga spelare, men framförallt tvingas ledarstaben förändra i formationerna.

Säsongen är lång. Inga titlar delas ut i oktober och inga lag förbereder sig för matcher mot Örebro.

Känner mig som en AA-medlem när jag skriver att det nu är viktigt att ta ett byte i taget.